Day: 4 June 2021

Mustasch hjälper mig igenom den sista timmen här på eftermiddagen. Vad vore livet utan hög musik? Rock. “Roll” också tror jag. Energi in rakt in i kroppen som en sil med grumlig vätska rakt in i armvecket. Narkoman och ett svårt beroende på ljud. Hela livet har det varit så. Har alltid musik på. Högt. Eller nästan alltid. Men också då “i tystnaden” upplever jag ofta musik. En röst. En koltrast. Porlande vatten. Vind.

Snurrandet har sakta stabiliserats. Kanske finns det hopp. Kanske är det bara lugnet före stormen. Sådant visar sig. Man kan inte gå och oroa sig för allt.

Tango har jag aldrig dansat med brorsan. Inte vad jag vet. Antagligen blir det väl inte. Är åtminstone osannolikt. Men kanske på varsit håll ändå. En finsk variant isåfall. Ibland är ett påstående bara en bra rubrik. Inget mer.

Ros i munnen när man dansar finsk tango är såklart en självklarhet. En riktigt taggig sak. Så att blodet rinner i mungiporna.

Dansare fascinerar mig annars mycket. Den där lättheten. Att nästan kunna flyga. Ja dansare är väl de som kommer närmast flygandet utan hjälpmedel. Fascinerar grundar sig i att jag själv är som ett betonghus som stadigt och orörligt står där när jag hamnar på ett dansgolv.

Konstigt nog har alla mina längre relationer börjat med något som varit kopplat till dans.

Dansare skulle kunna vara ett andrahandsval i nästa liv faktiskt. Om nu fjäril skulle vara upptaget. Jadå.

En person hittar en Mars i ett annat land. Godiset alltså. Det lite roliga att den här personen kopplar Mars till Sverige. Alltså “tänk att man äter Svenskt godis i det här landet…” istället för “Jaha… var inte ens Mars/Japp Svenskt”. Två olika människotyper det där. Jag gissar att den ena firar nationaldagen och att den andra inte gör det.

När jag jobbade i England så fick jag snabbt öknamnet “Mars Lars”. Eller “smeknamn” kanske. Man var snälla där. Men antagligen åt jag väldigt många Mars. Alla andra gjorde av med pengarna på öl. Olika.

Men fredag alltså. Grön IKEA soffa väntar på mig. Ja och jag väntar på den. Vila nödvändig. Nya tag på söndag kväll igen. Fem punkter kvar. Sen release. Nära nu.

Men helg. Gräsklippning. Men först meka med gräsklippare. Har fått ny drivrem levererad nämligen. Nödvändigt. Gräset växer som om det hade betalt för det just nu. Så om jag skall ramla runt efter den där vrålande saken så får den i alla fall dra mig istället för att jag skall trögskjuta den framför mig med den onödigt stora magen.

Men helg känns skönt. Lite RESET över sommarens helger. Gör gott. Skapar energi. Gillar det. Att man kan göra en massa annat, orelaterat till det man håller på med under veckorna, och få energi fast man blir trött av det andra också. Vi är fantastiska varelser vi människor.

Musik-tillverkar-längtan finns inom mig och är i växande. Men monitor till studiodator används som tv ersättare och ägandes mixerbord är tungjobbat. Måste orda det där. Tappar sugne lite när jag tänker på det där. Musiktillverkar-längtan avtar. Men världen blir väl inte ledsen för det såklart.

Inte jag heller då alltså. Inte nämnvärt i alla fall. Jag står stadigt på marken ändå där jag vill vara.

Men här då. Helg. Skall bara checka in koden. Sen så.

Ha det gott kamrater. Glöm inte jämvikten.

Första natten sovande med öppet fönster. En ljuvlighet. Det och barfotadagar. Ren njutning. Som en sipp på en bra single malt där eftersmaken aldrig tonar bort.

Tyvärr vaknar jag också snurrig. Det kommer till mig det där ibland. Irriterande. Vaccinspruta. Pollen. För lite sömn. Eller bara som det är. Jag vet inte anledningen. Men lite jobbigt.

Fredag. Ännu en vecka som kastat sig fram i livets tävling och som nått sitt mål. Kan man få önska sig veckor som är längre. Segare. Har dagar som är svåra att fylla med aktivitet. Nehej. Det får man inte. OK. Man får väl leva med de här korta veckorna då. Det är som det är. Efter ett helt liv med sådana borde man vara van dessutom. Vid det här laget. Men icke. Alltid lika förvånad när fredagen kommer. Behöver alltid ungefär tre dagar till. Eller fem eller fyrtio. Ja fyrtio, femtiodagarsveckor, det vore något.

Den fina backuplösningen fungerar tydligen inte om man har för många filer. Nehej. Måste hitta en anna lösning för det där. En tanke är att bygga en mindre server ute i garaget. Då kan man spegla och backa från maskinerna här på låtsaskontoret dit och skulle huset brinna upp så finns det chans att man kanske kan rädda det som finns i garaget. Fast bäst vore såklart om folk i Los gick samman. En server gemensamt. Men jag tänker inte ens försöka att föreslå något sådant.

Fast konstigt det där med backuplösningar. Google’s lösning fungerar inte heller. Jag har testat andra. Samma sak. De suger. Ändå är väl inte problemet helt svårt kan man tycka. Det borde såklart vara lösbart. Speciellt efter alla år vi grejat med det här. Lokala lösningar fungerar ju ändå kanon trots allt. Det endas som skiljer är väl bandbredden. Fungerar gör det inte.

Skit. Kan tyckas.

Men dag kvar ännu. Den skall skördas på sina timmar trots det snurriga. Med ett öppet fönster ut mot världen och fötter utan strumpor skall det nog gå bara bra.