Det är konstigt att man blir så trött som man blir av att göra ingenting. Semester är inte samma lek som låtsasjobb. Man kan tänka att det har med träning att göra. Tränat på semester har jag sannerligen inte gjort i mitt liv. Eller är det kanske är bara det jag gjort? Vissa tycker nog så också. Helst de som låter liv flyta förbi som om det fanns en hel påse att plocka nya liv ur. De tycker alltid mest. Om andra. Oj och OJ och OJ!
Träning hade antagligen förhindrat det ryggont jag inte tänker prata och gnälla om mer här också.
Träning är bra!
Det har man ju hört.
Själv har man väl gått upp en sisådär sex kilo sedan sommaren börjar. Upp går fort, ner går långsamt. Konstigt. Fast träning lär hjälpa där också.
Men det är inte så dumt det här livet ändå. OK jag kan inte tänka mig det semester som ett livstidsstraff. Ett “alltid semester tillstånd” är nog inget för mig. Men nu, jodå, det känns helt ok fortfarande efter en avklarad vecka.
Att jag befinner mig i Los måste jag ibland påminna mig om. Jag hejar på massor va folk här. Men känner jag någon?
K hon känner både raggare och bychefer hon. Själv undviker jag helst båda. Småstadsliv och Jönssonligor. Tröttar ut sura tråkiga gubbar som mig såklart. Är nog inte intelligent nog för de där kretsarna ens om jag försökte. Ja platt mage saknas ju också. Synnerligen det. Och flabbet, Såklart.
Men allt gott alltså. På väg in i helg nu. Som om det vore någon skillnad mellan en semesterhelg och en semestervardag. Man vandrar bara vidare. Kastar bort liv. Nåja och nej. Försöker njuta. Ladda. Leva lite ändå.
Imorgon regn. Finns hopp i regnet. Vi får se om det infrias.