Categories
Böcker

Senast lästa bok

Biodlaren från Aleppo av Christy Lefteri

Den här boken skulle jag vilja tvinga varje KD röstande, varje M röstande och varje SD röstande att läsa. Om jag kunde. Om jag trodde på tvång som metod. Jo, de som är “kasta ut”, “skicka hem” människorna också. För egentligen skulle väl alla läsa den. Den träffart så jäkla rätt. Vanligt lyckligt liv som förvandlas till helvete och förnedrande flykt. Det där vanliga lyckliga livet som vi lever här nu och därifrån vägen ner i helvetet utan någon möjlighet att ta sig därifrån igen.

Läs stycket i den här boken där två rebeller bestämmer sig för att öva prickskytte på ett litet barn som leker på en gård. Det ofattbara. Eller männen som frossar i perversiteter bland barnen i ett flyktingläger som vore de ett uppdukat smörgåsbord att ta för sig av. Osv, osv.

Tar man inte till sig. Förstår man inte. Ja då måste man vara en av de där som är som de där männen som övar prickskytte på de mest oskyldiga för sitt eget nöjes skull. På annat sätt kan det inte vara.

LÄS!

Andra böcker som jag läst finns här.

Categories
Betraktelser & Berättelse

Vernissage

Vernissage utan champagne. Mer franska än en vanlig dag bara där. Men trevligt att se lite folk. Skolungdomarna har jobbat med att ta fram pridelogga för Lo(o)s. Bra. Hugger mig en näve chips mot bättre vetande. Hur slutar man äta sådant när man börjat? Jo, man går därifrån. Den enda lösningen på ett sådant problem.

Bosse och Pia är där. Känner igen. Bosse 2 också. Andra med. Känner inte igen. Så är det för en backstugesittare. Man ser folk så sällan att de hinner förändras så pass mycket med år tillagda till sina liv att man inte längre vet vilka de är. Och jodå. Jag har alltid varit dålig på ansikte kopplat till namn. Blir inte bättre med år som går.

Pridefanor vajar över byn. Trevligt tycker jag. Det känns som om vi befinner oss i samtiden. Så känns det inte varje dag annars. Jag gillar.

Själva nöjer vi oss med en handflagga här på kullen. Det bästa vi kan åstadkomma. Länge leve kärleken nynnar jag så det hörs över hela byn. Nästan. Liksom. Hur-som-helst och upp-och-ner.

Men semester och ledighet fortsätter. Livet är enkelt. På väg mot enklare. Alltså är allt gott. Ja i alla fall om jag får ett solvarmt rött körsbär fört över mina läppar in i en längtande mun om en liten stund. Glädjeämnen i juli månad. Svårare än så behöver det inte vara.

Fläder ger blommor till två satser saft i år. Hade nog kunnat blivit två till. Men någon måtta får det allt vara. K står för saftningen. Jag för barfotatrampandet och uppdrickandet under vintermånader när iskalla vindar jagar oss in i varma rum.

Såhär ser vinnarloggan ut

Finemang om du frågar mig. Hej och hallå liksom.

Fast nu… Ja, nu, skall jag greppa hammare och såg igen. För en skrivbordsstillasittare finns det glädje i att hålla de där jordnära tingen i sina händer. Till och med att få stickor tas emot med tillfredsställelse. Det är på riktigt alltsammans. Liksom. På riktigt på ett sätt som ettor och nollor aldrig kan bli hur än skönt de förpackas.

Så varför sitta här inlåst på ett låtsaskontor alltså. Nej, ut, ut, ut, – frihet.