Month: August 2021

Du lider. Livet är ett helvete. Varför just för dig? Men låt mig avslöja en hemlighet för dig.

Alla lider. Till och med dom som ser så där lycklig ut. Jodå. Bill Gates och dom där rikingarna lider också. Dagligen. Din granne. Din vän (synd?). Din fiende (rätt åt?).

Lidandet är en del av livet. Själva livet.

Så vad skall man göra?

Ja antingen gräver man ner sig i sitt lidande. Ja lider i allt och för detta lidande hela vägen till fulländning. Eller också inser man att det där är en del av det man är som människa. Går vidare. Njuter av de små ögonblicken när lidandet inte har överhanden. Suger i sig av dom ögonblicken. För att dom finns där som lindring i lidandet. Som bär på en taggig buske.

Man väljer själv vilken väg man vill gå. Den ena är väl inte sämre än den andra och tvärt om. Bara vägar man kan gå och gå och gå efter. Helt lycklig blir du aldrig. Människornas lott.

K och jag bär in ved. Orkar med fyra pallar. Återstår fyra till. Får ta under veckan. Skönt att stapla upp. Man känner sig rik. Men har inte fått fakturan ännu. Sen känner man sig väl fattig igen. Men OK. Normaltillståndet. Vintern kommer. Förberedda.

Uppe i lägenheten igen. Ostkaka. Längesedan. Mäktigt men gott. Ingen orkar ta om Hälsinge ostkaka. Men bättre än den Småländska varianten, den som inte går att äta ens. Jodå jag har försökt. Då när jag trodde att ostkaka var samma sak överallt. Gör inte om.

Heja Hälsingland liksom.

Älgkon kommer förbi och visar upp sina två kalvar. Dom har vuxit till tredubbel storlek över sommarmånaderna. Vackert. Bara för några år sedan var det älgkon själv som gick här med sin mamma. Ja också irrande omkring här förvirrad tillsamman med sin bror efter att ha blivit bortstötta. Tid som går. Fördel ett liv här ute.

Fast bilder genom fönster blir såklart bilder genom fönster. Kan inte bli annat. Som om det inte räckte med mobilkamera. Fast tar dom såklart bara för er skull kära bloggläsare. Inuti mitt huvud är bilderna i färg, rörliga och helt knivskarpa.

Coolare har jag inte blivit över helgen. Helt säker på den saken. Men själv är jag ganska nöjd med det hela. Jag har liksom vant mig vid att vara ocool. Fattas bara annat om man varit ocool gubbe ända sedan fem års ålder. På ett ungefär alltså.

Murar lite i helgen också. Sådant får man liksom pilla in mellan det andra som skall fixas. Bisysslorna. Finns många sådana. De flesta inte ens värda att nämna. Alltså som lördagens murning är det.

Men sömn såklart. Soffa. Bok. Kaffe. Stärkande vila. Återhämtning. Det där som helger är till för. Fast att bära in ved är återhämtning det också. Fungerar så länge man gör något annat än det man sysslar med under större delen av veckan. Så enkelt är det. Ändå så många som måste hör det från någon cool person (på TV).

Nu här nere på låtsaskontoret. Musik på i hög volym. Går rakt in i någon ospecificerad del av skallen mig och skapar energi. Vill köra, köra köra. Älskar det. Så enkel är man. Har aldrig heller försökt varit annat.

Nu Ulf Lundell. Gubben. En skitgubbe som gör bra musik. En fyllekörare. Hatar fyllekörare. Super egoisterna. Sen är det där med att muta in skrivandet om fåglar. Hatar karln. Klarar snart inte av att lyssna på honom heller. Fast måste väl. Går ju inte att plocka bort från listorna. Eller kan man det?

Blåbär avklarade. K fixar biffen. Stor sten faller från mina axlar. Hatar att plocka blåbär. Får blåbärskaka som jag dock gladeligen moffar i mig. Går säkert upp ett kilo på kuppen. Upp är lätt. Ner är svårt.

Påminns om hur många lärda och hyllade verk det skrivits av idioter genom tiderna. Nio av tio verk är skräp och skrivet av en idiot. Alla författare bär professors titel och andra fina titlar. Historien gör dom alltid till clowner. Varenda en av dom. Man kan le åt dom redan idag.

Utom några då såklart. Ofta de som skiter i de där titlarna.

Men musiken manar mig framåt. Jag är också en clown, men utan titlar som legitimerar mig som en, har saker att göra. Förändra världen är målet. Inget mindre än så. Inga priser eller titlar är goda nog. Svårare behöver det inte vara. Lyckan i att göra det man måste.

Liksom.

Fredagen den trettonde. Man får hålla i sig. Fast jag vet inte om det där har samma kraft längre. Inte som när sågen i Gårdtjärn brann upp en sådan fredag i alla fall. Jojo tänkte man då. Man får passa sig. Som idag alltså.

Men jag låter inte vattnet stå och koka denna dag. Inte andra dagar heller. Då “kokar fattigdomen in i gårn“. Som om det skulle bli så mycket skillnad om den “kokade in nu“. Det har liksom redan “kokats in” och det rejält. Men i alla fall. Man gör det inte. Aldrig. Hör mormors och morsans röst och säkert röster från generationer före dom när det står där på spisen och kokar utan mening. “Stäng av gubbstrutt, tänk på fattigdomen“.

Men det är väl ungefär där någonstans mitt skrockmedetande tar slut. Ja och jo och visst tar det lite försiktig med Jinxandet. Speciellt närt jag känner att bilen går bra och vill uttrycka det. Kommer inte ut över mina läppar. Men sen så.

Men med en gammelmormor som var en sådan där klok gumma så har man såklart påbrå. Åderlåtning någon? Med blodiglar eller koppor eller kniv. Man borde kanske satsa på det där som profession. Ledsamt nog eldade man upp gammelmormors saker. Men det går väl att bygga nytt.

Fast under åren som blodgivare. Nog kände man sig piggare efter åt? Inbillning eller också är det ok att tappa en halvliter då och då. Men lämpligen inte då som förr när folk mådde som sämst. Engelsmännen lär ha varit dom som längst häll fast vi det där.

Blodiglar sålde man förresten länge på apoteken. Men det var nog ett tag sedan. Numera får man väl plocka dom själv. Kanske fungerar iof fästingar lika bra? I alla fall om man har många. TBE som lät biverkning. Men sådana har ju alla mediciner. Läs närmaste bipacksedel om du tror annat.

Annars som vanligt här. Uppdrag. Förändra världen. Tyvärr är världen som vanligt lite trög. Fattar inte värdet av förändring. Men det är OK. Till slut så. Det är jag helt säker på nämligen.

Torsdag. Men jag vet knappt vilken dag det är. Har legat på låg nivå hela dagen och varit så koncentrerad som en sådan som jag är när han är det. Japp hela dan. Så nu när torsdagen börjar närma sig sitt slut så märks det i huvudet. Det där sega kryper sig på ocoola gubbar. Fast ändå inte så dåligt. Vaknade strax före sex. Hjärnan startade. Låg så till närmare sju – löste några värdsliga problem – sen kunde dagen få börja på riktigt. Nu snart midnatt. En vanlig ocool dag här på kullen. Tid som swishar förbi.

Allt jag gör gör jag såklart på låtsas. Oroa er inte.

Sådär har jag jobbat merparten genom livet också då när det jag gjorde inte var låtsasjobb. Fast mer småtimmar också då. Eller dygnande. Efter tio tystade telefonerna och det fanns massor av lugn och ro för en ocool gubbe. Har lyssnat på natt radio så det räcker och blir över . Egentligen åtminstone. Men nu. Länge sedan jag hörde nattradio. Ja radio över huvud taget faktiskt. Synd. Har alltid gillat radio annars genom åren. Men tycker det blivit så skrikigt överallt. Antagligen har det inte det. Att det är jag som blivit en äkta gammal gubbe som inte pallar med lite exalterad stämning. Men i alla fall. Tröttnar ganska fort när det jiddras på idag.

Men Sommar i P1 snurra här såklart. Ja, jo, och javisst det är väl radio det med. Eller… Fast inte. Skit samma.

Verifierat de två korten som jag byggde igår. OK nu. Hittade några små fel som sig bör. Tur. Finns fler kort att verifiera innan det kan kodas. Sen kan man undra varför jag gör det där. Jodå. Det undrar jag själv.

Hittar en lärobok om segling när jag rensar i hyllan. Köpt 2009. Tur att jag slog det där ur hågen. Men sparade i alla fall boken men den fick en plats i biblioteket där uppe. Någon som vill ha Python/C#/Linux embedded böcker? Finns här. Bara att hämta.

Har fått en AI assistent (Copilot)) av Github som rullar i Visual Studio. Fungerar riktigt bra faktiskt. Spännade att testa. Ser vad som händer när man interpolerar funktionaliteten föröver. Tror inte programmerarna försvinner på ett tag dock. Tvärtom.

Fast tro är en sak. Sen försvinner dom ändå. Eller vi. Ja och man står där och säger “vad hände?” Som vanligt.

Men nu orkar jag inte mer idag. Lite medicin. En skorpa. Tandborstning och ett kapitel i min bok. Sen drömmer jag om allt annat än det jag sysslar med här nere. Har ni tid så kan vi träffas där vid björken. Den nere vid ån. Ett utmärkt ställe att ligga på och se molnen segla fram där uppe på himlen. I drömmar är det alltid enkelt att hitta. Men det vet ni såklart redan.

Godnatt!