Anglosaxiska veckor börjar tidigare än andra veckor. De startar nämligen alltid på en söndag. Så är det liksom hur man än vrider och vänder på det. Hänger man sig åt det där så då får man alltså börja jobba på söndagar. Det går inte smita undan. Ja låtsasjobba gör man ju i mitt fall då såklart.
Men inga problem här då inte. Utom då för den oerhörda kyla som smugit sig in på kontoret. Jag glömmer nämligen att sätta på element efter fredagens intensiva solbombardemang genom stora skolfönster. Är man en fryslort som jag nu är så lider man. Lovar. Men jobbar på det där nu. Pressar på. Hulken däremot (han) får vila ett tag till. Men såklart alltid redo att ingripa när behov finnes. Var scout redan som liten kaffepanna nämligen.
Kamin fortfarande ur funktion här nere. Eller inget fel på funktion egentligen. Men installation skall godkännas. Men nytt försök säger sotaren att han skall göra den första oktober. Allt mitt frusna hopp står till den dagen.
Dags att börja mata småfåglarna. Japp i år vågar jag satsa på det där. Tror nog vi skall kunna fixa hela vintern om vi inhandlar några extra säckar innan vi blir billösa.
Bilen förrsten. Sätter tillbaks motorhuven igen. Men den är sne och vind å det grövsta. Men nu låser den i alla fall igen. Alltid något. Vill bara att bilen skall klara två månader till nu. Sen skall jag köra den till den eviga vilan. Sen försöka hitta något billigt som man kan klara sig med till sommaren. Ja, eller också blir det helt enkelt till att vara utan.
Urk på den.
Liksom.
Jag vet inte om jag törs hoppas på att den här veckan blir lika magnifik som den förra. Flytet då får gå till historien. Härligt. Helt, japp HELT, slut på fredagen. Men vila. Japp, Sen är man sugen igen. En galnings vardag. Antagligen.
Clive Sinclair är död. Alla dör. Så det är väl ingen överraskning att det hände honom heller. Åttioett. En mogen ålder. Men nog har hans lekfulla sinne inspirerat. Det enda jag håller emot honom är hans intresse och medlemskap i Mensa. Klubbar för inbördes beundran är inte särskilt coola. Nope. Tecken på att man egentligen är en dummerjöns om man går med. Men kanske är jag bara avundsjuk. Jag är inte medlem i varken Rotary eller Mensa. Fast för Rotary har jag föreläst. Nittiotre. Om Internet. “Vad skall man med det till!“. I rest my case.
Här i Los är klockan halv elva just nu. Det finns lite tid till att åstadkomma saker på. Så varför inte göra det…
Liksom.