Categories
Betraktelser & Berättelse

Soppatorsk

adult book boring face
Photo by Pixabay on Pexels.com

Nu, soppatorsk. Slut på all energi. Men det må väl vara hänt. Det har snart gått en dag. Det behövs lite läsning och en bok innan man orkar fortsätta. Metod att fylla soppa i tank. Alla levande varelser behöver vila. Fast hur är det egentligen med de encelliga? Sover de också? Borde ta reda på det… Google ger i alla fall inget svar.

Hur det är med släkten i Holland är väl en annan frågeställning. Alltså det där ursprunget till vaccinodlingarna. Verkar dock ganska vagt. För vagt för släktträff antagligen.

Tänker på Janne idag. Backa Jan. Vid den här tiden brukade han komma sättande med en whiskypava. Hummande. Vi drack kaffe och pratade strunt en timme, sen for den gode mannen vidare. Jag satt kvar och kände att jag verkligen inte förtjänade en enda whiskydroppe av den, ofta dyrbara, whisky han lämnat. Ja och varför dick jag den? Men det var bloggen han läste. Gillade en del. Vi var verkligen inte överens om allt. Men skrockade åt annat. Men en god man. Tillsammans med en morbror en av de bästa människor jag mött. Saknad så in i h:e. Såklart.

Sådant där händer en väl bara en gång i livet. Jag är tacksam för att ha fått upplevt godhet utan förväntningar om något i retur. Den rena formen. Destilatet av gott.

Imorgon skall jag testa att ta den där säsongsinfluensasprutan igen. Hoppas på “bättre lycka nästa gång“. men har en till chans också innan dörrarna stängs. Tycker det känns väldigt konstigt att man tränger ihop de svagaste i samhället i en lokal i dessa tider på det sätt man gör. Låt vara att de är vaccinerade, men ändå. Vore jag ett virus skulle jag ropa “HURRA“.

Fågelfrö var det alltså inte lätt att få tag på i Los idag. Slut. Problemet är säkert alla containrar som ligger där dom ligger i USA. Finns inget att skicka grejer i. Amerikaner skiter väl i resten av världen. Ändå kan man inte helt avvisa dom heller. “Amerikanarna“. Utan dom vette tusan hur andra världskriget hade slutat. Men herrefolk ser dom sig väl som. Kineser är väl på väg ditåt också. Medans ryssarna slåss för allt vad dom är värda från en position av evigt mindervärdeskomplex som de själva skapat. Men det är “samhällsapparaterna” som är dysfunktionella. Folket överallt och i alla länder är för det mesta bara som oss andra. Skapligt vettiga alltså. Om man vill se det.

Annars är den stora händelsen imorgon sophämtningen. Brunt + grönt kärl skall tömmas. Det är inte varje vecka det sker minsann. Det är nästan så man skall ställa sig bredvid kärlen och stå där i givakt med Ljusdals kommuns vapen i flaggform hissat.

Fast det kanske är att överdriva. Jag borde i alla fall tar mig ut och tömma en av papperskorgarna här på kontoret i den gröna. Problemet är att det är förbaskat kallt där ute. Ytterligare problem är att jag är frusen av mig. Ännu mer problem finns i form av halka. Så kanske skiter man i det. Det finns plats kvar för mer skrot. Dessutom har jag tre tunnor till här på kontoret. Det blir inte så mycket sopor nu för tiden när man källsorterar nära nog rubbet. Resultatet är att soptaxan hela tiden går upp. För att kunna hålla igång apparaten. Fast rätt billigt ändå. Det måste man ju tycka.

Men nu alltså ge upp för idag. Det är nog nu. Ja det är det.

Liksom.

ps Fast Hulken kräver ju mat han med såklart. Honom lyssnar man på. Såklart. Annars börjar han ilsket hoppa där nere i källaren. Grön och stor och arg. ds

Categories
VSCP

Första gången

För första gången kan jag betala alla månatliga räkningar som relaterar till VSCP projektet med sponsrade pengar. Stort tack till projektets sponsorer för det!

Categories
Betraktelser & Berättelse

Nästan

close up photography of sleeping tabby cat
Photo by Ihsan Adityawarman on Pexels.com

Får iväg paket. Men frön finnes icke. Halvutträttat ärende alltså. Jag tänker inte bekymra mig mer om det.

Tar ner den lilla lilla katten ner hit till kontoret. Jodå, som inte är så liten längre. Blir upplyft av livslusten hos en kattunge. Livet är en gåva. Det vet kattungar.

Men funderar på mat. Rester från helgen. “Flygande Jakob“, Klassiker. Men utan slaktad kyckling såklart. Men gott. Japp, också på en måndag.

Annars flyter dagen på och jag med den. Ja det var väl egentligen bara just det jag ville dela med mig av.

Categories
Betraktelser & Berättelse

Inte så tungt

Packar paket och lagar knapp på dörr på morgonen. Jo fyller Hulk’s mage också såklart. Hur skulle det annars gå? Allt utförs tillfyllest utom öppningsknappen på kontorsdörren. Jag vet inte hur många momentana switchar som slitits ut där vid det här laget. Nu igen alltså. Det borde inte vara ett problem såklart. Förstår inte. Så förbannat ofta går man inte genom den där dörren. Det blir till att beställa ny. Trycka som om man hanterade en bäbis tills den är levererad. Kanske skall man satsa på en kosolknapp.

Natten bjuder på minus åtta när det är som lägst. Ingen snö. Allt fryser. Mycket av det är sådant man vill se komma upp i vår. Ovanligt här när man befinner sig nära slutet av november och då vi åtminstone brukar ha en decimeter liggande. Men icke i år alltså. Säker kan man dock vara på att snö kommer. Snösäkrare ställe än Los får man leta efter.

Uppdraget annars idag är att få iväg det där paketet och köpa fågelfrö. Sen koda framåt tre/fyra då K skall hämtas. Så ser pensionärsliv ut. Inte allt för betungande. Man blir knappast svettig.

Den här friheten börjar sakta krypa in i mitt medvetande. I alla fall som små glimtar. Otroligt egentligen. Jag har kämpat så jävla mycket för varje hundralapp, nu dimper de ner utan motprestation. Mycket är det såklart inte. Men så ser det tydligen ut för fler med företag än mig. Tvärt emot vad politiker tror såklart. Men det är ju inte ovanligt. Man blir antagligen inte politiker om man har entreprenörskap i blodet och hur skall man då förstå. I mitt fall sker i alla fall detta med öppna ögon och utan förvåning. Så länge jag är frisk kör jag på. Så enkelt är det.

Men jag skall åka ner och lämna av det där paketet och hämta fågelfrösäcken. Klara av så att jag i lugn och ro kan åka in i min värld efter det. Jag har nu väldigt svårt med det när det finns någon i pipelinen som stör. Löjligt men ett enkelt faktum.