Day: 25 January 2022

https://geodienst.github.io/lighthousemap/

Te. Ja det bryggs. Alltså, det kokas upp vatten. Hälls up i kopp. Stoppas ner en påse i det kokheta. Fuskar. Men “te”. Fast mest ren rutin.

Strimma av ljus i öster redan vid kvart över sju. Det där stavas väl hopp. Kan det vara annat? Ljust, nåja nästan, en timme senare.

Karantän är slut här så K vandrar iväg till arbete, Kvar är jag, två katter och tystnaden.

Man hoppar lite upp och ner med den där påsen i det varma. Därför att man alltid gjort så utan att fundera vidare på det och varför. Tryggheten.

Fyller pellets senare så att ljuser hinner med där ute så att jag ser att fylla fågelmat. En bristvara. Fågelmat. Får inte tag i något igår. Slut. Slut överallt. Får leta annorstädes. Har man börjat mata bör man fortsätta. Ansvar.

Återkomsten. Den på Facebook. Inser att mina människor finns österut. Fler än jag anat. Fast rätt tråkigt. Firmakonto nu aktiverat. Som det var tänkt. Vi får se hur jag gör med det privata. Kanske har kvar för att påminna mig om att jag inte är helt själv ändå.

Planen för våren är tre dagar mjukvara. Två dagar hårdvara. Har försökt det där förut., Har aldrig lyckats. Tror inte på det nu heller. Men försöker man inte så händer såklart inget.

Ut med bil igår. Möte. Stor jävla isklut på min körbana och det smäller till som om jag kört på någon och inte något. Men inga skador märks i alla fall direkt. Underligt att fjäder och stötdämpare klarade sig. Men efterverkningar kan komma än. Lastbilstapp kan man gissa. Hoppet, det man lever på, lever.

En klunk te. Bergamot. Ja godare än man kan tro. Det måste bero på själva guppandet med tepåsen.

Ekorren här. Länge sedan jag såg. Inte alls tror jag den här säsongen. Har alltid varit på besök förr om åren. Några stycken. Väkommen.

Ser “Fångarna på slottet” på lördagen Grynet. “Tänk att få jobba med all de där underbara människorna” utropas. Grejen är att de blir de där “underbara människorna” först senare. Alla är bara vanliga människor när det magiska händer. Man får tänka på det när man väljer sina medarbetare och projekt. Låta sitt hjärta vara med istället för spekulera och satsa på tåg som redan gått. Men Tage Danielsson. Herregud vad man saknar honom. Som en fyr i mörkret var han. Ja kompass och ljus också.. För hela Svenska folket. Ingen har lyckats komma ens i närheten av att axla hans mantel. INGEN.

Ulf Lundell sitter väl och skriver han med. Ojjar sig. Fler böcker. Pengar skall in på kontot. Har gett upp honom som författaren. Synd. Fann en hel del glädje i hans penna tidigare. Men musiken. Ja den går väl inte att ge upp. Men hade gjort det om jag kunnat. Skitgubbe!

Själv har jag skrivit det här sedan milleniumskiftet tror jag. Många ord har det blivit. Inte många pengar på banken.Ord betalar sig, om möjligt, ännu sämre än musik. Det förutsätts att man skall tycka det är roligt och att det räcker med det. Profitörernas lekplats båda två.

Det ojjas över friskolorna bland fellow socialister. Man får inte göra vinst. Man får inte ha klädkod. man får inte… Man borde koncentrera sig på det man lär sig istället. Väljer man Engelska skolan så väljer man klädkod och hela rasket. Går att välja bort också. Folk tycker olika. Men det viktiga. Lär man sig något? Värdegrundarbete? Skall man ingripa så är det där. Jag har jobbat på både kommunal och privat gymnasieskola. Den privata gav enligt min åsikt en mycket bättre utbildning och hade en mycket bättre människosyn än de kommunala. Tio – fyra om man skulle poängsätta. Men gjorde vinst också. Men istället för vinst ställ krav på kvalitet. Bibliotekslösningar. Lärarkompetens. Gymnastiklösningar. Sådant. Nitti gritty details krånglar bara till saker. Om någon kan ge en bättre undervisning till lägre pris så måste det vara fel på den dyrare lösningen. Om nu pris enbart är måttstocken på rätt eller fel.

Tycker jag.

Och vem fan lyssnar på det.