Duschen är som en trygg varm famn att gråta ut i. Man vill stanna där för evigt. Problemet är att jag just nu inte har något behov av att gråta ut och att ute, där ute, där vindarna far fram som småbarn efter intag av lördagsgodis, där väntar snödrivor på att skottas.
Man avslutar alltså dusch och ger sig ut. Vinter när den är som bäst. Klar himmel. Men inte speciellt kallt. Snön är lätt. Drivorna flyttas utan större ansträngning. Det mesta har den stora gula traktorn fraktat bort. Över det känner jag stor tacksamhet. Min del är bara njutning. Kroppsarbete är såklart en ljuvlighet för en kropp som normalt får för lite av den. Man borde bara inrätta det där som någon form av återkommande aktivitet. Fast ett tag framöver löser det sig nog. Nu är snöfallssäsongen här. Dagar inleds med skottning. Avslutas med det också. Det är i dessa tider lägenhetsinnehavare flinar som störst och bredast.
På fredagskvällen får jag en hjärtklappning vars like jag aldrig förut haft. “Nu dör jag” tänker jag. Sitter i en soffa och dunka inombords och kan acceptera den tanken. Åtminstone mer än att störa 112. Men efter en timme är det över. Lägger mig för att sova. Vaknar dagen efter också. HURRA!
Firar med en semla på lördagen. Livet. Jo jag gillar det. Köper två med hem dessutom. Moffar i mig en till där hemma med kaffe. K orkar inte en till säger hon. Sparar sin tvåa i kylen. Moffar i mig hennes senare på kvällen eftersom hon inte orkar då heller men jag tror jag orkar och ja orkar. Ja nöjd. Tre semlor samma dag. Där och då förtjänar man hjärtklappning. Men man får sällan det man förtjänar när kopplingen är solklar.
Men lever man blir det till slut en söndag. Och nu är söndagen här. Enligt anglosaxisk tradition den första veckodagen. Alltså tar man sig in på kontoret och kör igång där på veckans första dag. Vilodagen var igår. Då hedrade man soffan, den gröna, för dess alla förtjänster. Jo, vi, åkte en tur till Edsbyn och Bollnäs också. Såg världen. Ute i världen spöregnade det kan jag meddela. Icke så här uppe på kullen kan jag också tillägga. Gissa vilket som var bäst?