Categories
Betraktelser & Berättelse

Nykter

person on top of a hill
Photo by Mayu on Pexels.com

Liv lever man. Men lugnt. Börjar dan med bröd från det lokala bageriet. Ett stenkast bort faktiskt. Bättre än man hade det i Uppsala, Täby osv. Helglyx. Medvetet begränsat för att det inte skall bli vardag. Det skall vara helglyx. Men 200 spänn som förr måste planeras in noga är väl knappast ett problem som spontanitet nu i dag. Man hoppas att man aldrig vänjer sig med det. Att man uppskattar det som bara är fortfarande till dess fulla potential. Lycka.

Skulle väl kunnat göra musik idag. Men vila. Lite annat. Lugn. Behöver. Unnar sig. Snart är det vecka igen. Men helger har blivit mer värdefulla. Det fanns en tid när helgen var ett tvunget avbrott i något annat och där jag längtades tillbaks till det. Ja jobbade helger också. Men nu. Behöver vilan. Behöver avbrottet. Kan uppskatta det. Från arbetsnarkoman till mer nykter dito.

Sherry är det som bjuds här just nu. Kanske lite vin till maten. Whisky är också öronmärkt som lyx. Man skall längta.

Buskar och träd i trädgården börjar få blad. Man ser vad som överlever vintern. Finns glädje och sorg i det. Men bor man såhär får man vara beredd på att allt inte klarar sig. Men Eken, Oxeln, Flädern, Krikonen. Särmland alltsammans. Lever. Vill leva med oss. Tack.

Nu vila. Lite vila på vila. Men det kan man väl unna sig. Varför inte? Finns bok att läsa. Kaffe att dricka. En smörgås att äta. Det går ingen nöd på oss.

Man vill tacka livet…