Lyssnar på Hälsingetoppens spellista som är satt på shuffle (som den skall vara). Först kommer en bra låt, sen en annan bra låt och så en till bra låt som känns bekant. Ja och visst är det kamrat popstjärnan själv med vänner. Lyssnar vidare gör jag. Prova att lyssna du med.
Vi har fantastiska artister i det här landskapet. Det mesta är hur proffsigt som helst. Det som är ännu häftigare är att den här listan uppdateras varje fredag och mer och mer härlig musik från Hälsingland blir tillgänglig.
Listan innehåller de tio mest spelade låtarna (på Spotify) från respektive artist på listan. Allt från opera, jazz, till rå punk och len folkmusik. Stort och smått.
Saknar du någon på listan så hör av dig till mig så adderar jag. Kopplingen till Hälsingland kan vara så small som att så med ett ben över landskapsgränsen eller ha sommarstuga här.
På kontoret igen. Går leendes in här. Det är här jag vill vara. Har det klart för mig sen många många år. Mitt värv här är också mitt liv. Mitt livsverk utvecklas inom de här väggarna. Så är det. Inget märkvärdigt med det. Bara ett liv som går. Ett av andra.
Idag är lillkatten här. Gammel och lillkatt kommer inte helt överens vilket gör att lillkatt ibland blir kvar här nere under natten för husfridens skull. Tar såklart med upp och matar. Nöjd lillkatt. Sover säkert resten av dagen. Drömmer katters drömmar.
Gårdagens utflykt ut i offentligheten är nu glömd och bortförd ur min hjärna. Jag är enkel på det viset. Men lär drabba mig igen. Det vet jag ju. Men det som känns som om en bomb som faller på ens huvud är för det mesta bara ett “jaha“. Livet fortsätter. Världen är stor. Man själv obetydlig.
Jag är enkel på andra vis också. Kanske enklast av alla. Vill bara säga det. En gång för alla. Stadfästa.
Idag skall det städas. Uppe i lägenheten. Pensionärssysslor. Jodå. Nog kan man använda en förmiddag till det. Jag hinner med det andra också. Det där nya lugnet inom mig som bor hos mig nu för tiden. Pensionärslugn. En ynnest. En gåva. Min bästa tid är nu,
Lördag ser regnigt ut. Kanske skall man sätta sig i “studion” då. Leka. Leva. Skapa. Men risken är såklart att man som vanligt är så trött att större delen av dan blir soffa, bok och drömmar. Halvfärdigt finnes. Inspiration också. Bensin till kreationer som suger.
Söker man på Hälsingetoppen på Spotify så får man en lista med de cirkus 1700 mest spelade Hälsingelåtarna för tillfället. Mycket Hälsingemusik blir det. Men berätta inte för någon för det där är hemligt än så länge. Hämtat såklart från Hälsingetoppen.online Tror det kan komma ut mer av det där. Ni önskar – jag levererar. Ibland. Om jag finner tid. Finner inspiration. Tycker önskningen är värd att tillfredsställa. Om mutorna (eller hoten) är stora nog.
Jag ger bort allt gratis. Allt jag gör blir till sand. Finnes samband där? Dålig affärside?
Funderar…
Med te i halsen som letar sig ut i blodet med sin stimulantia piggnar man så sakta till. Aningens fortare går det med det kemiska som hjälp. Trött nu på morgonen nämligen. Helt utan anledning. Som det är. Ibland tar sömnen. Ibland inte. Det spelar ingen roll hur många timmarna man sover är. För en sådan som jag är såklart inte det där så viktigt. Pensionen hamnar på kontot i alla fall. Man bara noterar detta faktum. En dag som denna. Jaha. Tacksam för att man bor i ett land där högern aldrig lyckades skapa åldringars armod och brödköer för dem som inte föddes rika och med silversked i handen. Där tillräckligt många fortfarande tror och är övertygade om att tanken att hjälpas åt är bra och fungerande.
Fast vi är en av världens mest ekonomiskt ojämställda länder.
Det mesta ägs av några få också här. Vi är trea i världen när det gäller ekonomisk ojämlikhet. Hissnande?
Sveriges miljardärer utgör 0,05 promille av befolkningen men äger mer än vad 80 procent av vad vi andra äger sammanlagt. Räck upp handen den som tycker att dom förtjänar det. Att någon kan förtjäna det. Bor vi tillsammans i ett land? Hjälps vi åt efter förmåga. Som förr.
Inget av det där kommer ens upp i den politiska debatten längre. Anses vara en slags naturlag. Men det är det såklart inte.
Trött blir man. Röstar på det minst sämsta. Alltid så. Man är inte ens nära att känna att man träffar rätt ändå. Övertygelsen sträcker sig längre.
Nu. I med ett par pluggar i öronen. På med lite musik i mobilen. Ja, varför inte med Hälsingetopplistan på scramble? Sen städa upp skiten. Den man själv ställt till med. Som det skall vara. Inga pigor här inte. Av princip. Vettu!
