Month: September 2022

Hamnar i Hölick. Kysser havet och åker därifrån. Så kan det gå en onsdag mitt i veckan. Andra onsdagar än sådan förekommer däremot sällan. Oftast ligger de där de ligger. Ja och i Hölick har man hamnat förr. Även under onsdagar.

K är på möte i Ljusdal. Jag är chaufför med fyra håltimmar. Då hamnar man där man hamnar. Kunde varit en helt annan plats. Söderhamn t,ex,. Men nu blev det Hölick.

Hemma igen är jag trött som ett cykelstyre. Men som vanligt när jag är borta levereras paket. Jag vet inte vad det är med det där. Jag är hemma nästan jämt här på kontoret men aldrig när ett paket levereras. För chaufförer av diverse lastbilar är jag sedan länge lagd i facket med de handelsresande. Perspektiv igen Man ser vad man ser från där man står.

Men blir ganska bra vän med “nya” bilen. Jodå vi skall nog komma överens vad det lider. Så känns det nu. Den här kärran kanske man skall ge sig på att både städa och tvätta ibland. Sådär som man gjorde när man var ung, hade vit Amazon med fartränder, och helgen var ett löfte. Fast numera är man mer praktisk. Tänker “andrahandsvärde” och sen är det inte mer med det..

Har en mycket bra programmeringssession på tisdagen. Allt fungerar som tänkt. Klockrent faktiskt. Det är bara att jobba vidare. De lyckliga slutar på den här positionen. Man bevisar att det går. Stämpel “Klart“.

Biltemas kaffe är fortfarande Amerikainspirerat. Nära vatten. Inte är det så i Bollnäs. Måste köpa en kopp där nästa gång vi är dit. Jämföra. Jubla eller misströsta över miljardärens företag så det hörs ända bort till hans vackra slott i England. Men kan meddela att bullen gick i. Kakmo(n)ster == jag.

Havet låg för övrigt stilla kan jag meddela. Helt odramatiskt låga det där och väntade på att frysa till. Ren havslättja. Höststormar är på väg och väcker slöande hav ur slummer. Kanske. Tror jag. För jag vet inte. Men höst… Jo. En eller två stormar hör väl till.

Men havskyssen var blöt som förväntat. Det kan jag meddela. Om någon vill veta. Varning för renar på vägen ut dit. Inte redan väl tänker man och gasar på. Dödsförakt och helförsäkring.

Skall byta ut lysrören här på kontoret mot standardlampor. Köper alla lampor och skärmar jag kan hitta nu med E27 fattning. Ju fulare desto bättre. Enhetlighet eftersökes inte. Taket skall se ut som en bombad lampaffär från 50-talet. Är tanken. Men de får såklart gärna också lysa upp lite så att jag ser vad jag gör. Ibland. Då och då. När det behövs.

Veckan far fram med mig som en trimmad tvåtakts Saab under dess glansdagar. Torsdag imorgon och lite hopp där. Men sen fredag och så är den finito och slut och man får hoppas på nästa. Som varje vecka. Om man hann saker skulle man ha hunnit med mer. Jodå. Liksom.

Det är en sådan där morgon när man önskar att man vare med på de där sociala medierna. Skulle kunna surfa runt en stund och bara slå ihjäl tid och vakna på samma gång. Men programmerarväder idag. Bra väder. Regn. Höstregn. Det går liksom inte att göra annat än att sitta och programmera. Och nej, tandläkarväder är något annat. Mer ångest i det. Här ingen. Bara tillförsikt och glädje.

Så jag brygger mitt te. Jo jo, låter bra. Men i mitt fall. Fyll vatten i vit grej köpt för några spänn på Erikshjälpen, slå på knapp, skjutsa ner K till jobbet, hemma igen, tepåse i kopp, vatten i den från vit grej köpt på Erikshjälpen för några spänn. Det är liksom inte som att brygga öl.

Fast drickbart blir det ju. Om man kommer ihåg att dricka. Ibland gör man inte det. Fastnar i någon kodartanke. Jo, snurrigare och snurrigare blir det med ålder. Men man får försöka ändå.

I huvudet preppar jag för den kommande vintern. Om det inte går att få tag på pellets eller om den blir för dyr. Ja då måste man till slut tömma systemet så att grejer inte fryser sönder. Det handlar om några dagar om det är kallt. Efter det finns ingen återvändo. Då måste man använda andra energislag. Här el då. Eftersom vi är på avtal skulle det fungera. Ja man får såklart stänga igen rätt mycket. Sen nästa steg, om el inte fungerar. Ja då är det ved som gäller. Ännu färre rum. Besvärligare definitivt. Men det skulle gå.

Redo alltså.

Man pratar energistöd. Men det går bara till de som eluppvärmer. Oljeeldarna då tänker jag. Eller vi pelletseldare. Nog handlar det om ordentliga prishöjningar här också.

Mycket är konstigt.

Börjar så smått vakna här. Visst är det bra? Nåja, antar att ingen annan än jag bryr mig om det. Och… Bäst så. Att sköta sig själv. Faktiskt. Det finns så mycket åsikter om en när folk säger de bryr sig.

Men regn här på kullen med det stora gula huset idag. Perfekt. Kanske skall jag skriva det stora bedagade gula huset. Det behöver lite kärlek. Ja och skall väl få det framöver. Dessutom håller grannen på att fixa upp sitt och det blir så fint att man får skämmas. Men först måste vi ta oss igenom vintern och fortsättningen på allt det här joll’et. Vi har förresten en hel lista med grejer som det skall sparas till nu efter att bil de facto är avprickad som sparmål.

DHL skriver att paket är ute för leverans. Det brukar betyda att det har hamnat i Gävle. Där kan det ligga en vecka och sura. I spårningsinformationen står det att kunden inte är hemma. Ja och jag ser då aldrig av DHL här de där gångerna och är tveksamma om en bil utgår från Gävle. Men sen någon bra dag brukar de få upp det där paketet till Ljusdal och sen kan det faktiskt fraktas hit ända till kullen när som helst väl där. Stor skillnad mot UPS och de andra är det. Någon slags servicekänsla som saknas hos DHL tydligen. Men det sägs att dom är alldeles utmärkta i städerna. Tro fan!

När vi flyttade hit körde Addenas Pickos bilar från Östersund och Mora samma dag, ofta bara med ett paket. Galet det också såklart. Men jävligt bra service.

Förresten kan jag meddela att Gessle var riktigt trevlig att lyssna på igår. Den där tjejen han har har med sig sjunger ju helt fantastiskt. Men kör man ett tag så blir det lite väl smörigt och enahanda. Då, när det inte gick att lyssna mer, fick det bli Judas Priset istället. Och det kör vi vidare med idag. Varför inte liksom?

Jo, man skulle kunna andas ut hårt. Gör det. En sista suck. Innan man drar. SD som näst största parti säger en del om människorna i ett land. Rädda själviska stackare tänker man. Fast sorg är väl känslan. Såklart. Ja visst sorg. Den gamle vännen.

Turligt nog sitter jag djupt inne i kodande och lödande. Har inte riktigt tid med försnack, val och eftersnack och analys. Massor av ord. 98% utan syfte eller ens betydelse. Jag har lämnat min röst. Något lite betyder den väl ändå. Röd som den är. För att jag tror att solidariteten är lösningen Inte lägre skatter och själv är bäst och starkast.

Lyssnar på Per Gessle. Passar liksom den eländiga stämningen. Men funderar på lite Sex Pistols efter det. För att blåsa ut alla suckar ut i det fria så att man kan gå vidare och så att de klibbar fast på de själviska och räddas näsor.

Hur många tittar på Karl Bertils jul i det här landet utan att fatta ett endaste dugg av vad det handlar om kan man undra. Tage du hade säkert haft några bra ord att säga nu. Astrid med. Oj vad jag skulle ha velat höra era lindrande ord nu. Men det går såklart inte.

Man får koda lite. Löda lite. Fortsätta ge bort gratis som en motkraft mot girigheten.

K drar iväg efter sju. Valförättare. Vide ordförande minsann. Jobbar fram till kvällen. Själv går jag sent upp och sover en stund på soffan efter frukost och en stunds läsning. Arbetsfördelning kallas visst det där.

Nu sitter jag på kontoret och dricker en kopp kaffe. Här skall arbetas. Hade en mycket givande dag här igår där saker tog sig framåt på ett mycket bra sätt. Japp undantag. Brukar inte jobba fulla helger längre. Men med K borta på sitt både igår och idag tar jag mig friheten. Hade jag bott själv är det väl här jag växt fast. Antagligen. Blivit en (ännu) sämre människa på kuppen.

Funderade ett tag på musik i helgen. Att äntra studion. Men ibland får passion slåss mot passion och den här helgen vann den programmerande delen nära elektronik. Så som det är bara. Inte mer än så. Lika roligt. Lika viktigt. Lika oviktigt. I mitt liv.

Men valdag idag alltså. Det finns troligen anledning att känna nedstämdhet för det Svenska folkets val senare under veckan. Men det är ju så en demokrati fungerar. Fast när egoismen får fritt utlopp bland ett folk så finns där också skammen över detta folk. Bäst att skriva sådant där. Snart fängslas man för sådana ord i ett land man en gång kände stolthet för. Demokratin är skör mina vänner.

Apropå åsikter så hörde jag en man av folket på tv säga

“Det är åsikter som skall slåss inte människor.“

Helvete vilka vackra ord! Eller hur! Det kan inte sägas bättre, lösningen (den enda) för att kunna leva nära och med sina medmänniskor och kära i ett fungerande samhälle.

Håller tummarna och jobbar på…