Veckan är snart slut här. Så är det ibland. Man får ingen arbetsfredag alla veckor. Men det går det med. Det mesta går. Har man tur kan man kompensera med sushi. En inte allt för dålig tröst. Nästan som en semla. Ja nästan är ordet. Semlan står nog där högst upp på tronen. Trängs med ett lass prinsesstårtor.
Efter städning idag så kodas det så att ögonen blöder ormsaft här på kontoret. En del kallar det ändå såklart “sitta hemma” men vad skall man göra åt mänskligheten, speciellt nu när demonerna är lössläppta igen och härjar fritt i världen.
Den sista påfyllnadssprutan gav mig en förkylning. Antagligen för mina synders skull. Som är många. Och som skall betalas av till fullo på den yttersta dagen. Delbetalar alltså med lite snorande och ontihalsande. Hindrar mig inte nämnvärt. Men nämner alltså ändå. För att ha något att säga. Kan vara kylan ocksp iof. Vad vet man?
Borde dricka kopiösa mängder whisky som kur. Men saknar. Finns inte ens en centiliter att tillgå. Så lär det fortsätta. Numera utan den gode Backa-Jan. Men till jul kanske. Då får man satsa på single malt för fridens skull.
Ute höst. Gult. Visar sig solen får man knipa igen ögonen för att inte chocka alla sinnen med alla färgintryck som strömmar in. Sömnen, eller är det döden, är ju ändå vacker. Det måste man väl tillstå. Snart kastar alla träd sina blad. Energi slöseri utan dess like. Det kostar kWh att tillverka dom där som fladdrar i vinden under sommaren. Jag lovar. Men nu slängs de. Men naturen känner ingen tvekan om att kunna göra det där bygget och presentera det där förvandlingsnumret igen. För energi är inte ett problem. Det finns hur mycket som helst. Detta faktum känner naturen. Människan också. Som har problem med omvandlingen av energi iof. Sammanförandet av grundkrafterna och det. De stora frågorna. Ja och sätt att hålla demonerna instängda i sina burar för evigt. Lyckas vi inte med det blir allt det där ickefrågor. Såklart.
Men min vecka slutar då alltså här. Helg om en stund. En helg jag skall använda till att renovera Hulken, ja pelletsbrännaren. Nästa vecka är det dags att börja värma upp den här kåken en vintersäsong igen. Om det går att få tag på pellets. Det vet jag inte ännu. Världen är ju galen. Man kan inte vara säker på något alls. Den dyraste uppvärmingssäsongen någonsin ligger i alla fall framför oss nu. Så verkar det ju. Dyster känsla där. När man trodde man tagit sig ur misären blir man ditskickad igen. Eller, ja det är väl en bit dit. Vi har inte skalat med en enda millimeter ännu. Och många millimetrar skall man skala innan man är i misären igen. Det ordnar sig. Det tror jag. Troligen. Visst!?
Trevlig helg kamrater. Utropat rakt ut i tomheten från ett kontor under nedsläckning på en kulle i Los, men men med en uppriktig önskan om att just du som läste ända hit skall få en riktigt bra helg. Bedriften. Den. Du. Nu.
Njut!
