Month: October 2022

“Sommar” är ett osedvanligt bra sätt att lära känna en människa lite mer. “Sommar i P1” alltså. Ja och då bara om personen ifråga, den som pratar, vågar dela med sig lite av sig själv istället för att bara räkna upp uppnådda karriärmål.

Igår Herr Reinfeld. Förre moderatledaren alltså. Med förnamnet Fredrik. Delar vi några åsikter ens han och jag? Ja kanske. Företagsfrågor möjligen. Men värderingar?

Lyssna måste man nu ändå. Inte live för när livsändningen gå sitter jag och dricker kaffe ute i godan ro. Man en sak i taget ni vet.

Ägnar en dag åt studion. Det blir inte så mycket. Ligger åtta låtar och skvalpar. Behöver två till och tid. Eller bara tid egentligen. Har hur många sånger som helst där uppe. Som vill ut. Gud, eller vem det nu är, gav mig det där. DNA är det bara kanske. Eller bara!? Men man kan baka en tårta och få betalt för den. Man kan tamefan klippa en gräsmatta och få betalt för det. Men en låt. Ja man skall vara jävligt glad om någon ens ids lyssna.

Men det är såklart rättvist. I alla fall rättvist. Ingen kan ta det ifrån den kreativa delen av mänskligheten i alla fall. Uppfinnare, författare, målare, musiker, konstnärer av alla de slag är proletariatet. Överallt. Titta dig omkring. Det är alltid dom som har det jävligast. Också där alla andra har det urjävligt.

Eller hur!?

Men inga riktiga jobb såklart. Uppfinnare. Blah! Musiker Blah! Målarkludd Blah!  Arbetsförmedlare Jippie! Eller nått.

Det härdar säger en del. Idioterna. Det bara fördröjer. Fast vad vet jag. Inte mycket. Tack och lov vet de flesta andra ännu mindre. Tack gode han/hon/det/gud för det.

Så det blev ingen ny musik idag. Gick igenom det som fanns. Testade saker. Just det där tar tid. Ja och så undrar man ju om det överhuvudtaget är lönt att hålla på. Fast man måste. “Över-huvud-taget” konstigt jävla ord. Lite “nattduksbord” över det. Vad i helvete är en nattduk? Man borde sälja av.

En underlig Engelsk film under kvällen. Men bra ändå på något sätt. Manusförfattare hade rökt på, Helt säkert. Sen ett avsnitt av Orange is the new black. Gillar fortfarande. Hur har den serien kunnat göras i USA. Kan omöjligt vara tillgänglig i mellanvästern. Fast Amerika är ju landet av dubbemoral såklart. Dricka sprit på offentliga platser om flaskan finns i en påse går bra i vissa delstater. Ta ut flaskan och drick och du åker i finka. Ja dom har en jävligt stor sexindustri där också. Men låtsas inte om den. Visar man en bröstvårta på bästa sändningstid så blir det revolution däremot. Dom ÄR konstiga. Men skruvat konstiga så man måste nästan tycka om dom ändå. Amerikanerna. I alla fall demokraterna och kommunisterna. Rebublikanröstare är väl som moderater ungefär. Går bort.

De människor jag gillar mest av alla är de som har drömmar och inte bara låter drömmarna stanna vid att vara drömmar. Jag bryr mig inte om vad de drömmer om. Bara att de gör det. Drömmer. Vill saker. Tror på något. Gör saker. Därför känner jag naturligtvis många sådana människor. Människor jag har den djupaste respekt för men som såklart oftast inte ens vet vem jag är. Just det spelar såklart ingen som helst roll.