Mekaniker. Jag, I min fars fotspår. Det är det helgen går ut på. Bit för bit byts gammalt på pelletsbrännare ut mot nytt. Blir som ny såklart. Nära och nästan. Stöter på patrull när jag skall montera fläkten som inte passar. Men får tips av leverantören så det skall nog ordna sig det också. Självborrande skruv och fyra hål så är det lika bra som två hål i väggen. Ja rent av bättre.
Men byter lite grejer på själve herr Hulk (stor och grön) också. Flyttar och nymonterar. Hulken som är från sextiotvå (fyller alltså sextio i år) har väl redan passerat den ålder då han är bortom för stora förnyelse och kan inte a’la pelletsbrännare få så stor funktions och ansiktlyfning. Men Lite nytt skall testas denna säsong. Några turbulatorideer bland annat. Kanske till och med en baffelplåt.
I farsans fotspår alltså. Han och Kalle. Båda verkmästare där i Edsbyn. Båda gick för (lite) tekniska genier. Nope, inte mina ord. Andras. För mig var det en farbror och min far. Ingen av dom var väl så mycket för att föra sina kunskaper vidare. Det mekaniska arv jag fått av min far är ett gäng glappande skiftnycklar. Och nej, jag har aldrig varit ett tekniskt mekanikgeni och kommer aldrig att bli. Men kan fixa en del saker skapligt i alla fall.
Skall montera en nu rökgasgivare imorgon och fixa till den där fläkten så att den sitter där den skall sitta. Sen får ett gäng limmande packningar härda några dagar innan det är dags att ofrysa här i huset. Ett helt ofrysande tillstånd når man iof aldrig under vintertid. Inte jag i alla fall. Men såg någon artikel om att gamlingar gärna vill ha det lite varmare inomhus. Det har vist med cirkulationen att göra. Ja och hjärtat. Jag kände igen mig i allt. Utom åldrarna man pratade om. Nittio år och så. Men det kan ju inte hjälpas att man är gammal för sin ålder. Har väl egentligen levt ett helt liv som barnslig för min ålder. Det är alltså dags. Ja frysandet får man med på köpet.
Imorgon tänker jag hur som helst nyttja mig av pelletsinbärartricket. Då håller man sig varm under själva bärandet det och tacksamt nog en eller två timmar efteråt också.
K skördar opiumodlingen. Det blir tillräckligt i år också för en hel vinterns berusning. Lite som att odla sin egen tobak är det allt. Ja fast att odla sitt eget knark då. Inget går upp mot en opiumpipa då och då.
Eftersom det finns så mycket dumma människor nu för tiden är det bäst att tillägga att jag skojar i paragrafen ovan alltså. Ja man kan faktiskt det. Till och med om så allvarliga saker som berusning och knarkande.
Suck.
Att man känner att det är nödvändigt att skriva sådant…
Men rätt nöjd med helgen. Fast den som alla andar helger rusar förbi under en blinkning. Man tror man skall hinna så mycket men hinner aldrig så mycket som man tror (och vill).
Men ny vecka för över alltså. En som man vanligt hoppas mycket på. Och som man i slutet av kommer att se tillbaks på som en av de kortaste veckor man upplevt. Som man gör i slutet av varje vecka. Det har visst med ålder att göra det där också. Fan trott. Jag tror de blir kortare. Ja jag nästan vet (det).