Month: December 2022

Glädjen. The Droplet Protocol sänder och tar emot krypterade och okrypterade 802.11 frames. Mer tänk än programmering fram hit. Men en bit på väg nu. Som vanligt tar det längre tid än man tror. I alla fall för en pensionär.

AES-128/192/256 krypterade paket skickas normalt mellan noder. Paketen innehåller ett VSCP event och allt utom heartbeat eventen sänds krypterat. Namnet droplet kommer sig av att managed flooding som används här är som ett regnväders droppar på ytan av en sjö.

Och nej det här passar inte för högtrafik. Men är perfekt för VSCP event som är lätta och små som balettdansöser.

Tre nivåer av noder.

Alpha – Alltid strömsatt. Har en wifi koppling. Har en dubbel VSCP tcp/ip link kanal. MQTT. Webserver. Kan konfigurera andra noder.

Beta – Alltid strömsatt. Jobbar bara med droplets. Kan samla paket för sovande beta-noder.

Gamma – Kan vara sovande. Lågenergi. Låg nivå. Jobbar bara med droplets. BLE.

KISS – Keep It Simple Stupid. Ja och det är ju det sp, är det svåra såklart.

Dumt att bnerätta det här här såklart. Men ibland kan jag inte hålla mig. Har ju liksom inga medarbetare här på kontoret som man kan gå in till och ropa “HURRA” hos. Katten bryr sig inte. Ja ingen annan i Los heller antar jag. Troligen ingen i Ljusdal heller. Hmmmm…. Ja och inte den där medarbetaren heller även om man haft någon. Ni vet det där trötta “jaha…” man får höra när man själv är euforisk. Men man må ju ändå få ur sig sina “HURRA“. Det räcker långt.

Annars har det varit en mycket trött dag här. Fått kämpa en hel del för att behålla koncentrationen. Men nu gäller hit men inte längre. Koden är incheckad. Pellets fyllt. Jag ännu tröttare. Och jag beger mig därför upp för trapporna för att ta tag i min bok och läsa en timme. Alltså finns här bara glädjeämnen i livet just här och nu. Tar man en pepparkaka innan man lägger sig så kanske man är snäll också imorgon. Gör man det inte så kan man börja ge sig på projektledare igen. Så bäst att ta en. Ja och låta framear flyga medans man själv sover.

Godnatt!

ps Javisst ja. Lödde ihop det första smarta HAN P1 kortet idag också eftersom jag ändå skulle köra ugnen med en till batch av de enklare osmarta korten. Men har inte testat det ännu. Det kanske inte alls fungerar. Fast det bor det. Eller? Men får väl test adan före julafton. Fungerar det så blir det en bra julklapp. Fungerar det inte. Ja då får man ta nya tag efter julledigheten. Att aldrig ge upp. En hederssak. ds

Ord är väl egentligen överflödiga. Men en dag, det är allt vi får.

Hulken och jag kämpar på. OK Hulken gör det mesta av jobbet. Jag matar Hulken. Rätt skall vara rätt. Såklart. Fast ungefär hundra spänn säcken. Och man får ladda sex säckar för ett dygn. Svider. Dyrt att leva och bo i stort gult hus på en kulle.

Men det blir väl mildare fram mot sommaren. Får man hoppas. Ja med lite tur några dagar innan dess. Säker kan man dock aldrig vara.

Finns egentligen inget att klaga på alls på den här kullen.

Sover som ett barn i helgen. Grön IKEA-soffa sluter mig i sin famn efter att jag läst några få kapitel. Irriterar mig inte ens. Låter mig föras bort. Inbillar mig att jag behöver det där.

Nu utvilad. Japp det känns så. Sitter här på kontoret efter att ha skottat, provstartat bil (startar som om det var sommar), sotat och fixat lite andra måstegrejer. Dags för storverk. Ja sandkonst. Samma sak.

Lyssnar man på Nobelpristagarna så är ett genomgående tema att ingen tror på dom när de startar sina projekt. Men att dom jobbar på ändå. Skiter i det. Lite av själva definitionen på nytänkande antar jag. Ja och man skall inte inbilla sig att det finns många andra som jobbar på utan att få varesig erkännande eller priser. Fast det innebär inte att det är fel att dåligt i alla fall. Det kan man lära sig av just dem som når framgång och får priser.

Slutsats.

Gör det du tror på. Skit i vad folk tycker. Det ger bättre konst och bättre vetenskap.

De flesta kommer bara ändå ängsligt att göra samma som alla andra gör. Förbli små, men ändå vara viktiga kuggar i det stora maskineriet. Det är möjligen rätt fegt att bara följa strömmen och de andra fiskarna men det är inte fel för den skull. Såklart.

I Lund lägger man ner institutionen för Teoretisk fysik. Två ledande namn har mobbat och plågat folk under många år. Så typiskt den akademiska världen. Det är väldigt mycket av det där överallt där. Titelsjuka istället för vetenskap. Men modigt beslut att lägga ner skiten. Låt fågel fenix resa sig ur askan.

Upp på hästen bara. Hoppla.

Hittar tillbaks till Eva Dahlgren igen. Längesedan. Gammal flamma. Alltså hon är ju mer för Evor. Men Ändå. Liksom. En gammal kamrat från Norrköping som var ljudtekniker på hennes turnéer berättade om hennes kärlekspreferenser. Det skulle vara så hemligt på den tiden. Det hyschades. Man fick inte sprida vidare. Nehej! Lite har vi ju i alla fall utvecklats idag. Dock inte alla. Liksom.

Själv tänker jag att all kärlek är bra kärlek. Hade nog gillat Eva Dahlgren oavsett. Såklart.

Eva får vara solen här idag. Någon annan sol synes icke. Förresten så måste man såklart hylla herr Glenmark så fort man viskar Eva Dahlgren och lyssnar på hennes musik. Ett geni den mannen. En mästare. Allt för underskattad av sin samtid.

Kodar såklart här idag också. Krypterade 802.11 framear med underliga format susar genom luften. Hoppar vidare hit och dit som droppar i ett stilla regnväder under en lugn och varm sommardag. Det är hemskt hur bra det fungerar. VSCP-Droplet får det hela heta.

Alltså rätt roligt är det.

Blev inte en sämre dag av äldste sonens besked om nytt jobb. Känns lite som dom har hamnat på sina platser nu ungarna och man kan lämna scenen utan vånda. Skönt för en ocool gubbe och pensionär. En utandning. Klara sig måste dom ju. Det är därför dom föddes. Det var därför man tjatat och stått i. Kärlek igen. Kanske inte tydlig alla gånger. Men av den sort som aldrig kan dö och är ovillkorad.

Klockan är fyra. Två och en halv timme av veckans knappande återstår. Har alltså inte tid med det här. Utan önskar alla en trevlig helg här och nu och loggar ut från den ocoolaste bloggen som finns (i Los).