Drar man ur en kabel och sätter i den igen tillräckligt många gånger så går till slut kontakten sönder. Kvällens lärdom. Med det tog showen slut för idag. Skall leta i gömmorna efter en kontaklt att ersätta den här med imorgon.
Ett “JÄVLAR” är på sin plats. Ja och möjligen en suck. Men inte mer energi slösad den vägen.
Godnatt!
Source: De, dem eller dom?
Kan man få skriva “dom” fast man vet skillnaden på “de” och “dem”. Ja och utan att låta sin uppnäsa växa… Men helt klart dags för “dom” såklart. Det är människorna som är språket och som håller det levande.
Den här boken imponerar oerhört på mig. Tänk dig en hel bok som utspelar sig någonstans som man inte vet var det är men som man känner igen sig i som om det vore hemma. En historia som utspelar sig i en tid som kanske är förr och kanske är nu men troligen mittemellan någonstans under några väldigt diffusa årtionden. Otroligt skickligt skrivet. Måste ha krävt åtskilligt med tanke och hårt arbete.
Sen att historien är bra och en historia man vill höra är såklart själva syftet med en bok. Ja applåder. Stående ovationer.
Grymt imponerad alltså. Nobelpris nu!
Läs!
Gårdagen. Fantastisk. Jag river upp och bygger upp. En påse med Dumlekolor är själva bränslet. Ja lite (väldigt lite) restchips från helgen också. Sådana där dagar när det flyter och man aldrig vill sluta så behövs all energi man kan hitta. Jag älskar det där.
Som rökare räckte det med cigaretterna. På senare tid framför datorn. Cigg efter cigg, alldeles för många, men före det i någon rökruta. Att gå dit och tillbaks till arbetsplatsen utan att släppa projektet. Ofta hittade man lösningarna där. Men sexton sjutton timmars koncentrerat arbete var aldrig några problem.
Som igår också alltså. Fast tack vare Dumlekolor istället för cigaretter. Oklart vilket som är bäst/sämst för hälsan. Men där i det där blir den underordnad. Det är galenskapens landskap det där.
Nu idag då så försöker jag hitta in i det där igen. Funderar på semlor som bensin. Kan det vara något?
Jodå på något sätt så skall jag ta mig in i det hela.
Utanför fönstret en förlamande sol. Jag drar ner persienner såklart. Men kan inte undgå att se att den lyser och känner att den vill ta sig in genom glipor i gamla skolpersienner. Söderfönster är ett problem ibland. Fotonbombardemang har fri väg in. Men varmt blir det. Lokalerna fungerar som ett växthus. Gubben gillar åtminstone det. Värmen.
Tittar man på väderprognoserna ser allt bra ut framgent. Goda temperaturer. Fast snöande. Inget gott utan jävelskap. Inga problem säger jag. Den snö som faller nu är katalysator för snösmältning av gammel snö. Så come on bara…
Nu skall jag skjutsa K till jobbet…
