Kan inte somna om när jag vaknar där kvart över fem nu på morgonen. Försöker till sju men ger sen upp och vandrar ner till kontoret och fixar Hälsingetoppen. Gubben i mig. Vaknar alltid först. Blir alltid tröttast sen också före alla andra. Man är nära den eviga sömnen. Träningsläger.
Kanske är detta sista dagen på semester. Det beror på hur man räknar. På söndagskväll skall jag hur som helst köra igång igen. Inget märkvärdigt med det. Har hur kul som helst i de flesta roller och har väl aldrig ändå riktigt fått klart för mig om en pensionär kan ha semester över huvud taget.
Nu skall jag äta frukost. Glädjen i att äta är ändå ett nöje som aldrig verkar avta i styrka. Man mumsar på för freden.
