Categories
Swedish

Demens inget hinder för att lära nytt – | forskning.se

Personer med demens har förmåga att lära sig nya saker trots sin sjukdom. Det är slutsatsen i en avhandling från Linköpings universitet.

Source: Demens inget hinder för att lära nytt – | forskning.se

Categories
Swedish

Global inflation tracker: see how your country compares on rising prices | Financial Times

Inflationary pressures are beginning to wane

Source: Global inflation tracker: see how your country compares on rising prices | Financial Times

Categories
Musik

Just for the record

Categories
Betraktelser & Berättelse

Sjuk

a sick man wiping his nose with tissue
Photo by cottonbro studio on Pexels.com

Jag går där och irriterar mig på att vara halvsjuk. I stort sett hela förra veckan är det så. Ni vet sådär frisk så allt känns OK men så pass sjuk att man inte orkar något. Så jag går där och förbannar sakernas tillstånd. Uttrycker väl som vanligt att det är bättre att vara “riktigt sjuk” än gå omkring i ett sådant här tillstånd. På söndagen blir jag sängliggande och inleder veckan i den positionen. Nåja soffliggande…

Han/hon/det/gud hör bön skulle mina religiösa grannar i Edsbyn på 70-talet sagt. Ja och tydligen är det så för sängliggande blir jag några dagar. Alltså “riktig sjuk” helt enligt önskemål. Manflue. Ja ni fattar. Troligen skall man inte flåsande klippa gräsmatta en halv dag när man är halvsjuk är min slutsats av detta. Om “vi” överlever. får det blir en lärdom. Inte riktigt säker på detta ännu. Manflue som sagt.

Men nu sitter jag här på kontoret. Sugen men seg. Ja det där kunde blivit en låttitel. Eller varför inte en albumtitel. Eller titeln på ens memoarer. Men duger som beskrivning på tillståndet här och nu också. Slemmigt är annars order. I lungorna. Man försöker få upp så mycket som möjligt men det mesta vill inte upp utan ligger där i lungstpetsarna och lurkar och gör stundtals ont. För mina synders skull osv. Troligen.

Hur som helst så är planen att ta sig igenom den här dagen sittande här på kontoret. It’s a matter of booredom. Viss dopning med Alvedon är tillåten för att klara uppgiften. Går det inte så står väl soffan fortfarande där uppe där den står. Men oftast är det jobbigare att inte göra något. Även om sådant inledningsvis kan kännas som en riktig befrielse att bara tappa bollarna och bara ge blanka fan i det..

Men läst såklart. Tittat på EN film. Sovit. Rätt OK liv (ett tag).

Men höstarbetssäsongen har alltså inte riktigt startat här på kontoret. Mest status que i allt. Eller kanske till och med tillbakagång eftersom världen rör sig framåt utan mig. Sådant stör såklart. Mig i alla fall. Trotts att platsen där jag bor anser att det finaste man kan vara är att ha släkt som invandrade från Finland på sjuttonhundratalet. Nope, själv behöver man inte lyfta ett finger. Man kan leva på det där. Lyfta näsa och haka uppåt. Vi andra med andra ursprung – inte allt för få droppar Norrman här t.ex. – gör sig icke besvär.

Men inget fel på finnbygdsromantiken såklart. Där finns en historia att berätta. Men det finns det före deras inträde på scenen och efter också och framförallt finns det saker att förundras över det om händer nu idag hela tiden. NU. Historien är grunden. Viktig. Men ett hus med bara grund blir bara en grund. Man måste bygga på liksom. Bidra till historien i sin egen tid. Annars blir det ingenting av alltsammans. Vilket såklart är den största förolämpningen mot dem som kämpade före oss för att ta sig in i framtiden som blev vår nutid.

Eller hur?

ps När jag skriver sådär “eller hur” så ser jag ett rum fyllt med människor där jag står vid en pulpet på en scen och frågar “eller hur?“. Ni vet den där tystnden som följer. Bristen på reaktion. När ingen håller med. Man ryser hela vägen ut i lungspetsarna. 🙂 ds

Categories
Betraktelser & Berättelse

Efter sol kommer regn

sunflower during sunset
Photo by Pixabay on Pexels.com

En hel dag ute. Med sol. Inte ens en skur. Det är man inte van. I alla fall inte under de senaste två månaderna. Skööönt…

Kunde iof vara ännu skönare om man inte varit tvingad (av sig själv) att vandra efter gräsklippare större delen av den soliga dagen. Ingen normal gräsklippare är dimensionerad för tjockleken på gräset efter årets regnssäsong. Men med elstart går det också. Allt går med elstart känns det som. Möjligen skulle man ta in och skärpa knivarna. Ja eller, som den nya tiden påbjuder, köpa nya. Kasta gammalt. Men sådant tar emot för gamla gubbar som jag/mig.

Annars händer absolut inge anbat denna dag. Men ibland kan en sådan dag vara som skickad av han/hon/det/guden. Vilodagar. Tack säger man.

Lillkatten kommer in med det vi tror är en koltrastunge. Lyckas rädda den. Den flyger iväg. Men vissa katter behöver tydligen talas förstånd med. Speciellt de som tror att en fågel är en fågel. Men om inte Fransmännen äter upp den räddade koltrasungen – dom är värre på det viset än katter – så finns det alltså hopp om koltrastsång nästa år. I alla fall är hoppet större än om vi inte lyckats rädda den ur kattens drägglande, hungriga, gap.

Nu lite mat, Fast först en dusch. Sen kanske en whiskypinne. Kanske lite godis. En film. Eller två. Sen är det söndag. Regn.

Categories
Swedish

Icke nepotism

multiracial students having argument on street
Photo by Keira Burton on Pexels.com

Under den tid jag kört Hälsingetoppen så har jag ganska ofta fått mail (och några telefonsamtal) från människor som finns nära musiker och som vill att den de känner skall finnas med på listan. Det kan vara mammor – ja väldigt ofta mammor faktiskt – men också flickvänner och kompisar, men ibland till och med ett fans. Ja och Ljungström såklart. Men han gör mest en god gärning för mänskligheten. Han har helt enkelt ett gott hjärta den mannen.

När jag får den där inputen så blir jag glad. Fantastiskt att ha någon som pushar dig. Som är stolt för det du gör. Som står där bakom dig i alla väder och som aldrig skäms över det du kallar ditt uttryck. Kärlek. Jag gissar att den lokala radion t.ex. hör av de här personer också (me lyssnar inte). Fantastiska människor.

Så kanske skulle de här personerna också ha en egen lista. Eller i alla fall ett fint pris av något slag som delas ut av en kunglighet på någon flott gala varje höst.

Nu kan ju det här också bli eller närma sig nepotism. Då blir det ju något som är äckligare än “äckligt” såklart. Det finns inte mycket jag avskyr mer än nepotism. Ja möjligen då lögnare. Men när det inte närmar sig det där spöket är det bara vackert.

Fast synd om alla som inte har den där backningen såklart. Antagligen är det vanligare att det är så såklart.