Så ännu en dag. Oregn. Wow. Man baxnar nästan. Borde rusat ut och startat gräsklipparen. Men håller igen. Skyller på att jag fortfarande inte mår helt OK. Man får passa sig som gammal gubbe. Det vet man ju.
Men med gräsklippning är det som det är. Man börjar så smått längta efter tider när gräsmattan inte växer så mycket på en vecka. Fast det värsta med det är såklart att alldeles strax efter den ljuva tiden så slutar den växa helt och snart så ser man inte något gräs hur noga man än tittar under minst sex månader. Så vad är veckovisa gräsklippardagar mot det. Man bör alltså inte klaga. Det är alltså som vanligt.
Fast en av de lediga dagarna går alltid åt till att klippa gräs. Så är det nu ändå. Återstår gör en ledig dag i veckan för andra projekt. Problemet är enkelt. De fria dagarna är för få för att lösa hela högen av problem. Man får prioritera. Hårt. Det känns till slut som man inte hinner ett endaste dugg. Kanske gör man inte ens det. En suck är det enda som blir kvar.
Poorly me är fortfarande poorly me. Nåja lite bättre är man kanske. Men seg. Seg. Seg! Vill banka i en vägg och skrika, så irriterad blir jag. Men orkar inte det såklart. Matt innan jag ens börjar tänka på sådant.
Så oj oj oj oj. Men man får i alla fall – på kvällarna – se mer tv än man sett i sitt hela liv. Man blir i och för sig inte gladare – eller friskare – av det. Men ansträngande är det ju inte.
Jag tänker hembygdshistoria. Viktigt såklart. Det är sin historia man står på när man bygger framtid, Men om man helt uppfylls av det som varit. Om man glömmer nutid och framtid. Var har man hamnat då?
Hembygdsföreningen dokumenterar såklart den första bilen som kom till byn. När i tiden kommer den första datorn dokumenteras? Tror att den fanns på Looslacken. Byns koppling till Internet, hände det något med byn då? Ja ni fattar, när blir saker noterat i rullorna. Efter hundra år? Tvåhundra år? Trehundra år? Och vad skall nedtecknas? De rikas historia? De lyckades historia? Som alltid? På trehundra år kan till och med människoplågare som ortens fogde höljas till skyarna. Kommer man att kunna kolla in en maskin från Wilmars bagarbod på hembygdsgården 2123? Eller en skogsmaskin? Eller en timmerbil? De som lever får såklart se. De flesta av oss levande idag är döda då. Några +100 kanske kan erinra sig något. Möjligen +130 med den utveckling som sker inom medicinen. Jag undrar…
Historia är mycket spännande såklart. Viktigt också. Fast aldrig mer viktigt än att röra sig framåt. Står man stil så dör man. Det gäller inte endast hajar. Nope, gäller alla. Utveckling krävs., Hela tiden. Av alla.
Oregnet förvandlades alldeles nyss till “riklig nederbörd” här ute. Fy fan tänker man först, sen flinar man lite och gläds över att man alltså inte alls behöver ha dåligt samvete för att man inte är ute och klipper gräsmattan…
