Jag har fått för mig att det är fredag idag. Faktiskt. Är nästan säker på den saken. Även om alla bevis pekar på motsatsen. Som fredag känns det ändå.
Möjligen är det där ett försök att slippa dagens slitsamma uppgift städning. Städar gör man nämligen på torsdagar här i huset. Om det nu är fredag idag så behövs alltså ingen städning. Man gjorde ju den igår. Men det håller ändå inte det där. Så jag städar. Möjligen en dubbelstädning alltså.
Förhoppningen här och nu är alltså att det infaller en fredag imorgon. Då kan man nämligen vara ganska säker på att det verkligen är torsdag idag och att jag tolkat alla tecken rätt. Fast i alla känns denna dag ändå som en fredag. Och inget fel på fredagar. Så varför inte. Liksom.
Fast att börja koda först vid halv tre suger lite såklart. Inte mycket tid kvar denna fredag/torsdag. Men som vanligt gör jag det tråkiga före det roliga. Alltid och utan undantag så. Självplågare nämligen. Eller kanske mer en som plågas av att ha tunga sådana där att-göra stenar att bära omkring på. Eller ännu troligare. Har redan för många sådana stenar som han bär på så det inte får plats fler prokrastineringar (läs stenar).
Skit samma. Nu sitter jag här i alla fall. Behöver musik. Musik på hög volym. Inget problem. Det är det nämligen synnerligen sällan. En av fördelarna med att bo själv på en kulle således. Mustasch blir det troligen. Finns alltid energi att hämta där. Dom är som en elbilsladdare inställd på snabbladdning.
APT står det i kalendern på förmiddagen idag. Jag gissar att det står för “Arbets-Plats-Träff” men det kan lika gärna vara “Alla-Pruttar-Tegel“. Jag vet inte. Men jag vet att den där anteckningen inte berör “oss” anställda på Grodans Paradis AB. Det är en kommunal grej det där. Biblioteksangelägenhet rent utav. Ljusdal. Fruns ansvar. Men skall hon hinna ner på det där och hem igen innan det lokala biblioteket öppnar här i Los så innefattar det mig också i högsta grad. Bil erfordras nämligen. Och har frun inte körkort ingår alltså jag som chaufför tillsammans med den där bilen.
Eftersom kommunen nu inte vill kännas vid mig med diverse gratifikationer för denna service så får jag passa på att uträtta en del ärenden istället. Ofta går det bra bara man ser till att de där ärendena ligger långt bort så det tar en stund att färdas till dom. Hudiksvall är bra t.ex. Järvsö fungerar i nödfall. Men med nästan fyra timmar som liksom skall försvinna ur ens liv – helst spårlöst och utan suckar – så får man vara kreativ.
Idag börjar jag med att beställa tid på märkesverkstaden. Vi har nämligen under de regnväder som varit fått in vatten på passagerarsidan och alltså sitter dräneringen igen i vindrutetorkardiket. Jo JO JO, jag har försökt fixa. Men har inte lyckats. För mycket plast. Då ger jag upp. Mästare på att knäcka plast nämligen. Knäckt plast är dyr plast.
Så verkstad. Nope. Tid behövs inte. Man tar en titt direkt. En kvart senare är det fixat. Jag iträder (finns det sådant ord?) mig rollen som medhjälpande bilmekaniker. Tvåhundrafemtio spänn släpper man ut mig för. Hel OK. Speciellt som jag samtidigt lär mig hur man gör. Uppdrag ett slutfört.
Nästa är planerad klippning. Japp det behövs. Men frisörsalonger med drop-in öppnar tio. Det där är en no no alltså. Uppdrag två misslyckat.
Uppdrag tre är Delsbo. Jag far dit. Lokalradio på P4 hjälper mig dit. Inga av Hedmans låtar spelas där inte. Har aldrig gjort och kommer väl aldrig spelas där heller. Nu är jag inte speciellt ledsen för det. Nope. Men vet en hel hög Hälsingeartister som borde spelas där hela tiden. För att dom är bra. Inte för något annat. Men det väljs enligt modellen spela några låtar som alltid spelas för att någon betalat pengar i rätt fickor för att de skall spelas. Känns lite korrupt den där världen. Eller också är det bara jag som inte fattar hur det kan bli sådär enkelspårigt och urtråkigt.
Men Delsbo. Tänker att där finns kanske en dop-in frisör som har öppet innan tio. Men det är lika stängt här. “Skit it” mumlar jag och åker till “Nya Konditoriet“. Jodå, rätt gammalt tror jag. Gammal banklokal. Fanns nog ett gammalt är min slutsats. Har spanat och velat testa under många år. Men det har inte blivit av. “Nu jävlar” mumlar jag denna gång. K behöver nämligen fikabröd till kvällens bokcirkel och två flugor i en smäll som kan släppas ut genom fönstret om jag nu tar en kaffe och en bulle här till att börja med. Ja så det gör jag. Gott. Både kaffe och bulle. Bullen nygräddad och varm. Går säkert upp ett kilo efter att ha ätit upp den. Stor och sockrig. Men för sakens skull får man göra uppoffringar. Trevligt fik, Toaletten finns i bankens gamla bankvalv. Skiter man riktigt illa kan man stänga tjock dörr innan man gör det som skall göras. Öppna när det är säkert att luftkvaliteten är rimlig att vistas i också för andra.
Själv behöver jag dock denna dag inte uppsöka den inrättningen Far istället mot Ljusdal igen efter att ha betalt bokcirkelgodis med trehundra spänn.
I Ljusdal tänker jag att den där klippningen kanske man skulle ta tag i ändå. Så jag uppsöker närmaste drop-in frisör och får det hela gjort och avklarat. Aldrig är man så ful som i spegeln hos en frisör. Skulle alla dagar innefatta en sådan spegelsittning så skulle man tappa självförtroendet helt. Men klippt blir jag. Trehundra spänn släpper ut mig här. Kunde fått tjugo spänn i pensionärsrabatt med den känns jag inte vid. Lite stolthet får man ändå ha vid 66.
Uppdrag fyra är att handla nödvändiga varor. Man får passa på. Men en timme kvar innan K är klar med APT. Så jag far till Hovra och vänder. En ren tidsfördrivsresa. Endast dieselleveranörernas förening är nöjd över den turen. Men jag är inte heller helt missnöjd. En halvtimme går.
Så tillbaks i Ljusdal. In på Coop. Handla frukt, mjölk, kattmat och helg-godis. Utsläppt för fyra hundra. Slår ihjäl en kvart på det viset också. Nära nu.
Sitter man sedan på parkeringen en stund utanför Coop och tittar på människor så går det tio minuter där med. Åker man sen och ställer sig utanför Ljusdals biograf så går det fem minuter till och se där, sen kommer en mötestrött K vandrandes. Hemåt ropar vi båda och jag startar bilen och vi far iväg.
En timme senare är man hemma. Äter. Skjutsar ner K till biblioteket och jobb och bokcirkel. Sätter på kaffe väl hemma igen. Förflyttar mig själv ner till kontor. Ja och sen är det här som vilken annan dag som helst.
