Hel fredag borta. Österut. Ser folk. Pratar med folk. En person nynnar till och med. Jag älskar personer som nynnar spontant. Visst är det härligt. Dom kan liksom inte hålla sig. Måste få ur sig lite toner. Delar med sig. Alla runtomkring blir glada. Ja åtminstone i alla fall jag. Lättgladd.
Fast nu hemförd västerut igen. Får åka in till den lokala affären och be om ursäkt när man återvänder till byn för sveket. Kapitalism råder inte här. Jo en som står för den. Jag är en svikare. Stupstock pekas det mot. Som vanligt. Handlaren före förlät och förstod. Vet inte om Malla och gänget gör det. Har ännu inte frågat. Men står för mitt det gör jag. Annars hade jag inte funnits kvar ändå. Summa plus och minus och allt blir noll. Så varför bry sig. Lullighetens arga armeer berör mig icke.
Men man kommer inte undan att det är fredag och att till och med fredagen närmar sig sitt slut. Ingen större ide att krypa ner i projekten. Så det är som det är. Möjligen skall man satsa på en tupplur i den gröna IKEA soffan. Så att man orkar med en film sen. Det är sådant där som tål att tänka på. Ja som låter rätt frestande ju mer man tänker på det.
Ja varför inte liksom…
