Ett “nytt” men “gammalt” ljudkort, kan det glädja en gammal gubbe i slutet av hans liv. Ja man testar. Kopplar in. Lyssnar. Provar att spela in. Jodå det är en JÄVLA skillnad. Och fast detta nu då egentligen bara är en hög med metall och komponenter så gör det en gubbe på en kulle glad hela vägen in i själen. Mycket glad. Liksom.
Glädjen kommer sig av att saker blir enklare.?Man vill liksom göra “musik” inte krångla med saker som krånglar. Och så har det varit lite tidigare även om det gamla ljuskortet definitivt inte gått av för hackor det heller. Kommer kanske ändå spara det för gitarrinspelningar.
En bra dag idag alltså.
Fast i den materiella värld man bor i så fatta det alltid något.?Systemdisken på studiodatorn är skrämmande full just nu och måste alltså uppdateras med en ny SSD disk. Men det är så det är hela tiden. Alltid är det något nytt som behövs. Aldrig är man helt nöjd eller får vara helt nöjd. Det är väl det där som får världens industrier att snurra.
Men Bollnäs idag.?K till frissa. Vi passar på att hantera ett gäng andra saker medans vi är där. Det mesta är ordnat nu före jul. En bra känsla. Lite mat, lite dryck och hämta söner, sen så.
Denna dag har alltså inte renderat en enda kodrad.?Men det måste väl finnas sådana dagar också. Pensionärstillvaro på nivå två. Rätt skönt att inte bli stressad av insikten, men det blir jag inte. Fast det alltid varit så tidigare i alla dagar. Man hinner vad man hinner är devisen numera. Eller just nu. Det är inte så noga. Inte så noga alls.
Men nu har jag ungefär en timme på mig att leka med “nytt“?ljudkort. Den timmen tänker jag ta tillvara på. Men först kanske man skall fylla pellets.
