Lite ärmlig idag. Ja igår också. Skulle egentligen stödgått på kyrkokonsert som god kamrat håller i men det fick bli stödsömn istället. Känner helt klart ett motstånd mot den kyrkliga världen ändå. Det där är Edsbyns fel. För mycket kyrkor. För mycket religiösa människor. För mycket ondska i kärleksreligionens namn. Klarar inte av det där. Troligen gör inte han/hon/det/gud det heller. Men till skillnad från prästuslingar tänker inte jag försöka föra han/hon/det’s/gud’s talan i den frågan eller någon annan fråga. “I guds namn förlåter jag eder“. Herregud sådant storhetsvansinne en människa måste besitta för att kunna säga det med någon slags övertygelse.
Det blir alltså en synnerligen lugn helg här på kullen. De enda ansträngningarna är snöskottning och pelletsfyllande som alltid måste klaras av oavsett mående. Men i allt det andra alltså. Inga större svettdroppar utsöndrade från den här kroppen.
Nu har lill-katten och jag förflyttat oss ner till kontoret.?Vi måste försöka lite ändå. Men så mycket blir det inte. Lill-katten har förresten redan somnat. Jag gör väl det jag snart med.
Men nya tag imorgon. Varför inte. Så länge man finns och lever. Nya tag.
