Month: April 2024

Det är tisdag. Tror jag. Ja, det spelar väl ingen roll egentligen i mitt liv. Kod skall knackas i vilket fall. Ja och kod knackas. Det är den där firmware laddningen fortfarande. Finns en hel del kvar att göra där. Men bra tror jag det blir till slut. Det tror jag iof alltid.

Måste åka ner till affären och köpa lite godis. INTE bra. Får med mig en påskmust också. Ännu sämre. Men ibland behöver jag helt enkelt socker. Det är bara så. Idag är en sådan dag. Så input av socker alltså. Japp, det hjälper alltid. Kastar in en i koncentrationen igen. Fast bra är det ju inte. Fast bättre än en flaska whisky på förmiddagen torde det såklart vara. Ja och jo. Blir ju socker av spriten också till slut. Men mellanläget, innan dess, har några baksidor. Man kan t.ex. inte köra bil så bra fast man tror man kan det.

Kallt som fan ute. Blåser en iskall vind som kommer bortifrån Ryssland. Fast på kontoret är det varmt. Turligt nog finns det fortfarande pellets kvar. Värmer hus på kulle. Räcker åtminstone en vecka till. Sen får det bli som det bli. Sådan är uppvärmningslagen här på kullen. From maj oeldas det med pellets här såklart. Frihet fram till oktober då det är dags igen.

Men en helt OK dag alltså hittills. Möjligen skall godisinköpet sättas på det negativa kontot. Men om jag tänker efter så varför det? Det fungerar ju. Räcker så. Man lever bara en gång. Om nu ens det eller alls…

Det är måndag. Jag gillar måndagar. Antagligen för att jag är pensionär. Men kanske också för att jag älskar det jag gör. Allt är enkelt då. Livet åkandes på en räkmacka.

K vaknar med migrän på morgonen och blir hemma från båda sina jobb. Så fullt hus idag. Får väl pyssla om henne lite extra under dagen.

Ute soligt. Men minus fem på morgonen så ingen vårvärme precis. Men överlevnadsbart. Snön smälter så sakteliga bort och fortsätter det i den här takten så kan vi kanske vara utan snö när maj inträder vi också. Inte helt säkert dock. Vissa högar är fortfarande skrämmande höga. Men inte läge för skidåkning längre.

Katterna verkar i alla fall inte ogilla väderleken. Åtminstone inte den lille. Vistas mestadels ute nu. Som sig bör. Katter och vår hör väl samman på något sätt. Men självklart så givetvis när man mestadels sovit sig igenom en lång kall vinter. Man vill vårvråla och vårröra på sig och andas färsk och frisk luft.

Helg i lugnets tecken har det varit. Fredagar är jag ofta helt slut på. All energi bränd. Så har det varit under de flesta år. Men nytt är att det är har sträckt ut sig till lördagsmorgnar också. Behöver vila några timmar då också för att riktigt komma i form för en ny vecka. Gammeln eller bara vanlig Svensk slöhet. Lite irriterad på det där ändå men kan väl acceptera att det går åt det där hållet.

Skriver om kod för en bootloader. Lite knirkigt sådär. Men räknar med att den delen skall bli klar den här veckan. Sen börjar det faktiskt närma sig ett slags releaseläge. Åtminstone en alfa borde man väl kunna spotta ur sig. Om jag vågar.

Har man inte att säga så borde man väl såklart hålla tyst. Gäller väl skrivandet också. Ja och alltså för det här inlägget. Ett helt onödigt inlägg. Men tyst, ja det är de svårt att vara. Fast den mottagande sidan har ändå valet att läsa eller inte läsa som sitt fria val. Så egentligen handlar det alltså bara om att jag gör av med några uns av energi helt i onödan genom att skriva dessa ord. Mindre påverkan på världen än en led-lampa tänd under sju och en halv minut.

Men kodandet skall fortgå alltså. Ren kärlek till en dröm om att bygga något som består. Man skall vara rädd om sina drömmar. Absolut inte vara rädd för dom.

Serru!