Categories
Betraktelser & Berättelse

Att oelda

Det är tisdag. Tror jag. Ja, det spelar väl ingen roll egentligen i mitt liv. Kod skall knackas i vilket fall. Ja och kod knackas. Det är den där firmware laddningen fortfarande. Finns en hel del kvar att göra där. Men bra tror jag det blir till slut. Det tror jag iof alltid.

Måste åka ner till affären och köpa lite godis. INTE bra. Får med mig en påskmust också. Ännu sämre. Men ibland behöver jag helt enkelt socker. Det är bara så. Idag är en sådan dag. Så input av socker alltså. Japp, det hjälper alltid. Kastar in en i koncentrationen igen. Fast bra är det ju inte. Fast bättre än en flaska whisky på förmiddagen torde det såklart vara. Ja och jo. Blir ju socker av spriten också till slut. Men mellanläget, innan dess, har några baksidor. Man kan t.ex. inte köra bil så bra fast man tror man kan det.

Kallt som fan ute. Blåser en iskall vind som kommer bortifrån Ryssland. Fast på kontoret är det varmt. Turligt nog finns det fortfarande pellets kvar. Värmer hus på kulle. Räcker åtminstone en vecka till. Sen får det bli som det bli. Sådan är uppvärmningslagen här på kullen. From maj oeldas det med pellets här såklart. Frihet fram till oktober då det är dags igen.

Men en helt OK dag alltså hittills. Möjligen skall godisinköpet sättas på det negativa kontot. Men om jag tänker efter så varför det? Det fungerar ju. Räcker så. Man lever bara en gång. Om nu ens det eller alls…