Categories
Betraktelser & Berättelse

Lite usch

Mitt tangentbord börjar nå någon slags kritisk nivå. Alltså, det börjar se ut som om man får dicerse sjukdomar om man sätter sig vid det. Men det är ett bra tangentbord. Mekaniskt helt igenom. Köpt på Erikshjälpen för en billig peng. Något lätt reparerat innan det var användbart. Men nu ett fantastisk bord. Det brukar man ju f.ö. tycka om alla tangentbord som man kört in sig på. Vanans makt liksom.

Alltså är det dags för en körning i diskmaskin. Beprövat och fungerande sätt att underhålla tangentbord. I alla fall om man låter bli eftervärme. Mitt problem är att vår diskmaskin är trasig och i vila sen flera år tillbaks här i huset och jag misstänker att ingen jag känner skulle låta mig stoppa in mitt tangentbord i deras maskin. Sen gillar men VERKLIGEN INTE den där mellantiden medans elektroniken torkar. Då när man måste använda ett annat (läs dåligt) bord. Tid av handikapp. Tid av lidande.

Så jag försöker alltså dra ut på det här lite. Alltså får man försöka att inte titta på bordet så noga. Inte äta mat på kontoret. Men samla kraft. Rätt vad det är händer det. Sen är alla lyckliga ever after får man hoppas.

Categories
Betraktelser & Berättelse

Söndagskväll

Gammelkatten och jag sitter här och funderar lite stilla över livet som går. Ja om sanningen skall fram, och det skall den väl, så ligger väl katten där katten ligger och jag sitter där jag sitter (och försöker jobba). MEN eftersom jag inte ser hela skärmen blir det väl ändå mest funderingar för min del här på söndagskvällen.

Men det känns liksom inte som någon större fara. Man hinner vad man hinner är söndagskvällens devis. Man vill så mycket. Hinner så lite.

Välkomnar full vecka föröver. Inte helt obruten dock. Men skapligt ointecknad ligger den där och frestar med tillgänglig tid. Ja och kanske blir det också något gjort. I alla fall om katten flyttar sig till slut.

Man hoppas. Sen får man se hur det blir. Får nöja sig med hur det blir.

Categories
Musik

Hälsingetoppen

people in concert
Photo by Sebastian Ervi on Pexels.com

Hälsingetoppen. En ny lista. En ny artist som den gode Lars Ljungström (mästertipsaren från Hudiksvall) har tipsat om. Vet att det finns många fler artister som borde vara med men som ingen (orkar) tipsa om. Men gör det! Så att fler får veta att de finns. Stöd de lokala artisterna.

Här är veckans lista Ät musik! Sov musik! Lev musik

Spellistan finns som vanligt här. Spelas lämpligen upp scramled/slumpvis för att få den bästa upplevelsen.

Nya hjältar

Karushsa – Från den glada staden Hudiksvall.

Stort tack till Lars Ljungström för att ha hittat ännu en Hälsingeartist.

Spellistan finns som vanligt här. Spelas lämpligen upp scramled/slumpvis för att få den bästa upplevelsen.

Categories
Swedish

Nedslag under Juli

Man är liksom skapligt hemmakär ändå. Ja och värre blir det i Augusti

Ja och troligen ännu värre under resten av året.

Nåja…

Categories
Musik

Cittror

När jag var en ung man där på sjuttiotalet, ja då fanns det “band” som spelade cittra. Alltid var det +10 tanter på plus 60 med nypermanentat hår som satt på rad och drog någon låt, ofta en psalm. Ja ni kan säkert se det framför er. Det svängde… Inte hårdrock dock. På den tiden, som ung man, såg man väl ner lite på de där damerna. Det verkade lite tantigt helt enkelt. Ja och man var lite känslig för det tantiga i den åldern. Men så hittade jag två ärvda cittror i gömmorna… Hmmm liksom… Hur många gubbar +60 är med på att starta världens första cittraband för gubbar… Tänker distpedal och dubbeltramp och… Nåja. NEJ. Det var en dålig ide. Backar där. Lytesbandgrenen är helt ute. Får leta upp några +60 åriga bruttor och skänka cittrorna till dem. Om det nu finns tanter idag. Man ser dom så sällan. Det är mest gubbar. Skall börja leta. Ja och sova på saken.

Categories
Musik

De glömda instrumentens vägg

De glömda instrumentens vägg är en vägg här ner på mitt kontor där de ensamma, ledsna, skadade instrumenten hamnar. De som inte har någon som spelar på sig. De som passerat bäst före datum. Blivit till symboler för en tid som inte finns. Det finns något ledset över den här väggen såklart. Därför att det som hänger och står mot den en gång skapade glädje så är kontrasten idag såklart det motsatta.

När jag tänker vidare på det så inser jag att man snart själv är redo att hängas där som en relik från en svunnen tid. En hes sångare. Inte hör sådana heller till den nya tiden.