Day: 10 November 2024

Julmarknad. Fyfan! Folkligt. Brukar bli knottrig, hes ocg febrig av det folkliga. Men Jössebo. Många minnen har man därifrån. Ja och lite mysigt med julmarknad är det nu också ändå. Så vi far österut. Svänger in över skogarna i Ovanåker. Möter pärlband av bilar. Tänker “är det slut måntro?”. Men när vi kommer fram är det kö. Vägrenen full med bilar. Parkeringen i princip proppfull med bilar. Men snabb som en Stockholmare snor jag åt mig en plats. Gas, slir, tjoff liksom sen står man där i rutan som är ledig och som ingen annan hittat.

Tjugo spänn i inträde. Den summan gör ingen fattig. Bra tänk. Går till bad/rastplats i Ryggesbo dessutom. Bra tänk där igen. “Ryggesbo” är som musik i mina öron. Kände man inte minst en som bodde där!? Minns inte längre vem såklart. Kanske var det ingen alls. Gamgubbminne.

I Jössebo är allt sig likt. Måste vara femtio år sedan jag var här sist. Fast har nog varit mer på parkeringen här än inne på området. Tror jag. En gång missade vi bussen hem härifrån. Började gå. Några snälla poliser plockade upp oss efter vägen och skjutsade oss till “byn“. Enda gången hittills jag åkt polisbil.

Men stämningsfullt. Vi får till och med, med oss en julklapp. Den gratis hästskjutsen hoppar vi över, tomtens knä lika så, Rädslan för allt för många kända ansikten visar sig vara överdriven. Det är K som träffar kändisar istället för jag.

På hemvägen, uppiggade av det där att inte träffa för många kända ansikten, ger modet att stanna på “1921″ i Edsbyn för lite mat. Pizzeria tänker man. Pizza. Det brukar finnas en vegetarisk att välja på, på de flesta ställen.

Men…

Här finns flera olika vegetariska rätter. Det får bli en vegetarisk planka till slut. Ett helt fantastiskt val. Ett helt fantastiskt ställe. Hit kommer man igen.

Men…

varje gång dörren öppnar sig till restaurangen så tänker man att det är Ingesson som kommer instampande för att köpa sig en lördagspizza. Fast det är det alltså inte. Ingen annan jag känner heller. Fast några ansikten tittar nog ändå lite forskande på mig. “Den där fule gubben har jag sett förr…” liksom.

Ännu en gång upplyft av turen så vågar vi oss in på ICA mitt emot också. Träffar ingen man känner där heller. OTROLIGT alltså.

Men en finfin lördag alltså. Mätt fortfarande. Gör nog om det där nästa år igen.

Varför inte?