S är i frukosttidningen, osäkert hur det är med den saken i lunchtidningen. Men han gör sig bra på bild (trotts den höga åldern) den lille f.d. politikern. Det skall villigt erkännas att han oftast gör bra saker utanför bild också. Hade vi fler som han blev det aldrig lugn och ro.
Jag vet inte om det är för att S är med i tidningen igen, men prostatan värker, ja, axeln med för den delen och medan ämnet ändå är uppe skall vi inte glömma hälsporren, den gör ont den med. Kan det bli mer gubbe av en än så!? Knappast! Det gör tydligen ont att bli gammal. Till mitt försvar måste man i alla fall lägga att jag varken ÄR den onda axeln, den onda prostatan eller ens den onda hälsporre. Många blir ju det. Blir sina sjukdomar. Det är den enda identitet de har kvar som tycks vara värd att hålla fram. Men ont gör det lik förbaskat. Alla tre i varierande grad. Men inget av det där lyckas tränga undan det där glada inom mig. Icke!
Det är lite svalare idag. Kan inte säga att jag har något emot det. Jag har nämligen pannrummet under mig och med växthusstora fönster på kontoret kan en påslagen panna och en fullt gassande sol bli för mycket. Man skall ju liksom jobba här inne. Kryper termometern upp mot tjugofem grader och man redan öppnat alla fönster så börjar man längta ut istället för att sitta inne och knappa i sitt anletes svett.
Men nu har jag inte tid att sitta och svamla. Man måste jobba för att tjäna pengar. Sån är lagen.