Senast lästa bok: Fjäril i koppel av Zinat Pirzadeh. Det här är just den typ av bok jag gillar mest. Här får chansen att se världen genom ögonen på en främmande person, i det här fallet ett Iransk flickebarn och senare kvinna. Jag får uppleva livet i ett annat land och en annan tid. Jag får uppleva glädje och smärta genom någon annan. Jag lär mig saker om ett Iran som jag inte känner annat än genom vänner och flyktiga mailkontakter. Romanen späder på mitt förakt för förtryckare. Både de som finns i Iran före revolutionen i form av bödlar som godtyckligt lekte med andras liv och gav utlopp för sadistisk läggning och de som kommer efter revolutionen i from av religiöst förtryck med samma sadistiska förtecken. Här i form av fundamentalistisk Islamisk tro men som inte påvisar någon skillnad mot annan fundamentalistisk tro vare sig den är Kristen eller Buddistisk eller vad det nu är. Att blint tro på något, att inte få ifrågasätta är ALLTID av ondo. Det är just där tecknet på att något är fel finns.
Boken berör mig så att jag vill rusa ut och genast strida mot orättvisorna men vem är jag? Jag är liten i världen och kan bara verkställa den striden i min närhet och i kontakt med de människor jag har i min närhet. Men kanske räcker det ändå för var vi tillräckligt många som gjorde det så skulle inte det som beskrivs i den här boken – och som händer i världen också i det ögonblick jag skriver detta – kunna hända. Hos oss människor finns makten. Med det kan jag nästan leva. Boken lämnar en viktig men bitter eftersmak efter sig. Berör som en bra bok skall. Läs den!