Utanför fönstret är det vinter igen när jag motvillig tar mig upp ur sängen vid pass sju. K har vandrat iväg på sina korta ben långt före sex. På inget sätt avundad. Jag hör henne inte ens när hon går. Men tidig start ger tidig hemgång i hennes fall. Helgen är ändå nära. Vila. Men okänt om just det hjälper där på morgonen när hon vandrar mot sin arbetsplats i trötthetens dimmor. Tretton år till pension. Den hjälper antagligen inte ens den tanken.
Ja underbart jobbarväder alltså. Man får se det så. Tyvärr måste jag ta mig an helgstädning av lägenhet först. Men kan såklart acceptera det för att slippa börja klockan sex. Men är trött idag. Körde för länge igår. Och dagen före. Långa dagar när man är låtsasarbetare. Vet inte om det är förmildrande på något sätt. Antagligen inte.
När jag tittar ut genom fönstret i köket så är fågelmataren borta. Hmmm.. Någon som sett en halv meter hög grön fågelmatare? Möjligen är det fåglarnas dinosauriegener som har plockats fram och rivit ner den i ursinne över brist på mat.Jag kan ana vrålet fortfarande som ekar mellan bergen här uppe. Konstigt att jag inte vaknade av det. Första varningen liksom.
Frågar du mig varför jag skriver blogg så kan jag inte ge dig ett vettigt svar. Inte på varför jag gör det flesta andra sakerna i mitt liv heller. Jag är en utpräglad känslomänniska. Gör det jag känner för. Om jag kan. Tur för andra att jag inte har lust för mord. Men saknar det. Ja nästan. Det finns några IS ledare och liknade jag med glädje skulle hålla händerna hårt om halsen på tills livet flydde för evigt ur deras ögon. Jag skulle aldrig ens bry mig om att gräva ner dem efteråt. Låta dem ligga där bara. Se där, fågelmat. Ja, det kunde de duga till.
Man bör veta vad man vill. Det finns en scen i en film med Julia Roberts där en av huvudpersonerna inte vet vilken typ av ägg hon egentligen gillar. Hon äter och tror sig gilla samma sort som den kille hon för tillfället är tillsammans med. Och visst är det sådär. Hur många killar tror sig gilla öl för att killar gillar öl. Själv dricker jag hellre saft såklart. Som en sjuåring. Men som en som tänker själv.
Julia var tog hon vägen förresten? Har hon fallit för det där åldersstrecket som kvinnliga skådespelare tydligen faller för? Saknar men inte hennes stora mun? Ja lite rynkor och år har jag inget problem med. Dålig dialog och dålig skådespelarkonst och framförallt taskiga manus däremot. Kvinnorna som vaknar på morgonen med ansiktet på och håret i perfekt ordning. Världen där alla bor i de största husen, kör de nyaste bilarna, är läkare, advokater och vd’ar allihop. ja ni har sett det. Svår, jävligt svårt att ta till sig. FÖR mycket JÄVLA yta får det att krypa i min kropp. Det är det som är så bra med The Killer. Avsminkat. Normalare. Nä jag sa inte normalt. Normalare. Bra manus. Bra skådisar. Liv. Som får mig att hålla mig vaken en fredagskväll.
Får mail från Visit Britain som handlar om festivaler på den där förbannade ön som står för så mycket längtan. Vore jag rik skulle jag ha mitt andra hem där. För människornas skull. De finns fler galna människa per kvadratmeter jord där än det finns i resten av världen och det bästa av allt är att ingen tycker det är något fel med att vara lite galen. Eller mycket. De har behållit det där synsättet. Hedervärt. Men mycket skit också på den gröna ön. Skillnaderna mellan rika och fattiga är oerhörda. Ja det verkar ju vara dit vi också är på väg. Men kan inte undgå att tycka om det där “vi är bäst i världen” och “vi är världens ledande nation” fast man inte är det. Fast det var längesedan man var det. Ja fransmännen är ju sådär dom med. De vann ju liksom egentligen andra världskriget på egen hand. Om man frågar dom. Ja och nog befinner de sig också i världens centrum. Galet sådär. Men härligt världsfrånvändande. Men England är såklart så mycket enklare än Frankrike. Språket. I England är det som hemma. Man klarar sig lika bra. I Frankrike blir det snabbt svårare. Ja och så blir de ju så ledsna om man pratar Engelska med dem. Men å andra sidan vänder en Engelsman ryggen till vem som helst som inte pratar Engelska. Eller talar högre. Tydligare. Så att man förstår. Fast det hjälper såklart ingen som inte kan Engelska. Inte alls.
Men nu har jag suttit och skrivit skit länge nog. Dammtrasa och dammsugare skall fram. Men med bra musik i öronen har jag inga problem med det. Så det så.