Jodå fredag. Sitter fortfarande på kontoret en bit över sex. Försöker hinna klart men inser att jag inte kommer att hinna göra allt klart om jag vill ha ledigt ikväll. Får spara tills på söndag. Nya tag då. När arbetsveckan börjar. Nu fredag. Ledig kväll. Skööööönt. Skiter väl du i säger du. Fast det gör inte jag och det här är ändå min blogg så skit på dig. 😉
Läser att Kina släpper ut fler med universitetsutbildning än vad USA och Indian släpper ut tillsammans. Av egen erfarenhet vet jag att större delen av dom är hungriga också. Det händer saker där österut. Skall vi hänga med får vi jobba på. Men framförallt är utbildningen Kinas hopp. Tillräckligt många högutbildade och någonstans uppnås en kritisk massa, sen kan man inte ha ett diktatoriskt samhälle längre. Det faller samman av sig själv. Utbildning är medicinen mot det mesta. Fattigdom. Religiös fanatism. Ren dumhet. Allt kan kunskap och utbildning ta sig ann och neutralisera. Lärare är våra hjältar. Eller borde i alla fall vara. Ett fint jobb. Ett av de finaste. Utan de där lärarna skulle vi ha en värld som var mycket jävligare än den är idag.
Nu har jag ju haft ynnesten att vara lärare själv. Men det där med hjälte handlar såklart inte om mig. Det handlar om de som är och har valt det där som sitt yrke. Jag har bara hoppat in. De som med energi och entusiasm tar sig ann elever med och utan entusiasm utan att stoppas. Heder åt alla lärare alltså. Ja man borde skicka lärare istället för soldater till krigshärdar, Ja möjligen soldater för att skydda lärarna medan de utför sina mirakel. Var så säker. De skapar fred. Ja de föder också. Och de får oss att tro mindre på tomtar och troll. Och att vi inte behöver kriga för rätten till den tron. Heja alla lärare.
Men fredag här alltså. Jag har blocket och lite utskrifter redo. De som alltid följer med upp. Men oftast ligger de där på bordet nu för tiden. En eftergift för snart sextio. Jag somnar ändå till slut i grön IKEA soffa. Speciellt idag när jag ramlade upp kvart i sex. Ja, det blev för få timmar i natt. Men har jobbat hårt idag. Inte hunnit tänka eller känna efter.
Men skit i samma. Det är bara en till i en räcka av hårda veckor. Om jag somnar en stund där på/i soffan så är det för att jag är värd det. Ingen skall säga annat. Ja vem som helst får säga vad de vill såklart. Men jag tar mig rätten att låta bli och lyssna om det är OK.
Funderar redan på att lägga ned fejjan igen. Jag vet inte vad det är med det där. Jag mår tamefan dåligt av att finnas där. Kanske är det avundsjuka bara. Att jag inte får lika mycket kommentarer och gilla som de där populära. Men det hjälper inte. Jag blir irriterad på skiten. Känner mig mer ensam och utesluten ur den stora gemenskapen när jag finns där än när jag inte gör det. Borde lägga ner. Ja borde det. Men skal fundera på saken. Någon dag till.
Längtan bort finns i mig fortfarande. Är stark. Paris. London. Ja egentligen vart som helst fast bort. Men inget sådant i sikte. Mer konferenser behövs i det här företaget. Ja helst skall man ju bli bjuden över också såklart. Sen ha några dagar fria när man kan upptäcka och utforska och träffa och framförallt fånga energin. Bli supersugen igen. Det är sällan jag inte är sugen. Men är ibland alltså bara sugen. Vill vara supersugen. Det kan inte hjälpas. Vill det jämt.
Men nu får det vara fredagskväll. Jag bestämmer det nu. Hemlagad pizza skall det visst bjudas på här har K meddelat. Väldigt ok. Hennes hemgjorda är förbannat god helt enkelt. Ja och set syns på mig. Men va fan. Så god helg på er alla hottentotter.