“Han har barn med henne” och “hon har barn med honom” och “dom var gifta förr” är något som man hör ofta här i Los. Kors och tvärs går de där banden mellan människorna i byn. Är man inflyttad som jag så har man såklart ingen koll alls. Men man lär sig ganska snabbt att alla här i byn på något sätt är släkt med varandra. Man får passa sig för vad man säger liksom och vem man säger det till. Jag törs inte ens börja räkna alla de gånger man trampar i klaveret där.
Japp, en av svårigheterna med att bo i en liten by. Fast släktforskningskursen skulle vara enkel här i byn. Sätter man bara kursdeltagarna på spåret så skulle alla komma tillbaks till samma urfader/moder. Det skulle inte bli så mycket dubbeljobb. Alla har i grunden samma släktträd.
Ja jag gjorde ju den där resan när vi fick barn. Inte räknade jag med att hitta farfar och farfars far här i trakterna. Men såklart var det så. Cirklar sluts. Men farfarsfarfar var också inflyttad, så inget finnblod där, bara gediget drängblod, utflyttarblod, nybyggarblod, och fast än större delen av släkten försvann härifrån tidigt och resten under femtiotalet så finns ändå en del släktingar kvar. Så antingen jag vill så blir också jag inblandad i allt det där kors och tvärsandet.
Javisst tycker vissa här att det finaste man kan vara är att härstamma i rakt nedstigande led från en av surfinnarna som svedjade skogen här på 16/17 hundratalet. Som kungligheter lurar de i bakgrunden dessa invandrare. Ja några andra olikheter i egenskaper finns det ju inte att särskilja sig med här bland släkterna. En stolthet över att vara en invandrare alltså. Tänk hur det kan gå. Om man skall tro valresultatet i senaste valet så röstar de flesta av dem på SD numera. Men en invandrare på 1700-talet var kanske en annan sorts invandrare än en på 2000-talet och av samma person bespottad trotts stoltheten över sitt ursprung. Det är ju sådär med allt. Det blir lite finare med lite patina. Japp och Svenskare. Vad det nu är för något.
Det får vara som det vill med allt det där. Jag kan ändå inte hålla reda på alla kors och tvärs och barn och samma fäder och samma mödrar och systrar och bröder. Jag känner dessutom inte så många. Inte så väl i alla fall. Men nog förundras man lite. Tycker det blir lite spännande rent utav.