Snöväder, lite snöväder från helvetet just nu. Fast normaltillstånd nu. Har det redan ramlat ner lite så normaliseras det som kommer sen. Förr var allt normalt. Det kunde regna en hel sommar utan… nehej förresten… nog fan pratade man om att en ny istid var på väg med stor bestämdhet. Jodå. Ändå var det bara sjuttiotal. Inte ens “femtioåtta brödskivor om dagen” var uppfunnet av livsmedelsverket. Det svänger. Rockar rent utav. Rockring till alla – ropen skalla. Ja eller tvärt om då och med citationstecken.
#Metoo revolutionen kan väl knappast ha undgått någon. Jag läser om en kvinna idag som har eget företag och jobbar med event. När hon fixar vid ett bord kommer en man upp bakifrån och tar ett stadigt tag i hennes rumpa och viskar “metoo” i hennes öra. Alla runt omkring skrattar, Män de också antar jag. Kvinnan sväljer ner förtreten. Hon behöver pengarna. Hennes företag behöver kunden.
Jag undrar vilka de där männen är? Det är inte jag. Knappast någon av mina vänner heller. Jag har iof inte så många, men ingen skulle ta det där rumpgreppet och ingen skulle stå där och garva åt att någon annan gör en sådan där grej. Det är jag säker på. Det skulle åtminstone bli ett “lägga av” eller om inte det hjälpte en “kamratlig snyting” och utvisning. Ändå är visst jag och andra män kollektivt ansvariga för de där övergreppen. Nehej! Det vägrar jag bestämt. Lägg av liksom. Det fungerar inte så. Det finns svin av båda könen. De är svin de som gör sådant där. Men det finns bra folk av båda könen också. De flesta är INTE svin. Enkelt. Man kan inte bunta ihop grupper hur som helst. Nope. Då har man blivit en simpel förenklare. Ja man känner ju igen de där förenklingsmekaismerna a’la “alla judar är svin”. Samma typ av människor som buntar ihop grupper och ställer em mot varandra. Det fungerar alltid lika dåligt.
Fast det där kommer såklart från en gammal ocool gubbe. Vad vet vi om världen? Den tillhörde oss bara en väldigt kort stund och nu är det fyrtio år sedan.
Jag byter tändelement idag och Hulken hostar igång och går som vanligt igen. Skulle egentligen behöva byta en plåt på brännaren också, den har fått en spricka, men den får hänga med ett tag till. Det kostar pengar sådant där nämligen. Man får spara först. Ja och helt kritiskt är det ändå inte ännu.
Imorgon måste jag åka iväg och köpa rördelar. Tvättstället som skall bytas måste fixas. Jag fick inte med mig rätt delar sist vi var iväg. Så det blir till att fara ut i världen och leta grejer imorgon. Gamla hus är spännande. Här finns allt möjligt konstigt. 16 mm kopparrör t.ex. Jävligt nära 15 mm som är standard idag. Men femton är inte samma sak som sexton. Jodu säger han jag köper rördelar av, den fanns den där dimensionen under xxxx-talet. “Länge sedan man såg den sist”. Johodu, kom hem till oss. Här finns alla de udda dimensionerna. Överraskningar i varje skarv. Turligt nog har “han jag köper rördelar av” övergångar till det mesta. Ibland löser det sig. Kanske gör det det imorgon också.
Fast helt normaliserat är kanske ändå inte det här snövädret. Det pratas om träd över vägarna och strömavbrott. Fast inte här, ännu, vad jag vet.
Själv sitter jag här och letar buggar. Hur många kan det finnas. Ja egentligen är det inte så många buggar jag hittar, Det handlar mer om att ändringar inte tagit sig till dokumentationen och till exempel. Men resultatet blir ju detsamma. det fungerar inte. Man får försöka ta reda på varför. Ja och det är det jag gör. Det tar veckor. Ja och när man gått ett varv har man glömt det man började med. Det har blivit för stort egentligen. Åt helvetet för mycket för en gubbe. Eller också har man bara blivit för gammal. Klarar inte av att hålla reda på någon miljon rad källkod man skrivit. Ynkligt liksom.
Ja, jag skall väl fortsätta. För om jag inte gör det så blir det då definitivt inte bättre. Sten på sten. Eller kanske bara runt runt som en hund som jagar sin svans.