Jag fattar ju såklart att det här med komposter och deras utveckling, ja och tjusningen i den, inte riktigt kan uppskattas/fattas riktigt av alla. Men jag har nu en gång för alla snöat in på detta område som faktiskt gränsar ordentligt mot surdegsbakarnas värld av mikroorganismer i arbete. Ja det är också häftigt om man följt en surdegslimpas väg från en bubblande kultur till ätbar.
Att snöa in på saker handlar väl mycket om det där att bevara barnet inom sig. Att fortfarande kunna säga WOW över det där som egentligen “bara” är alldagligheten. Nädå det är nog inget fel i att vara vuxen där i sinnet heller. Möjligen lite tråkigare. Men vad vet en sådan som jag om det. Noll gissningsvis.
Hursomhelst har båda våra komposter kommit igång riktigt bra nu. Den ena verkar ha förlorat sitt lock denna blåsiga helg, eller också har det bara åkt på sniskan, skall snart ut och kolla det, men fart på dem båda är det nu. Nummer ett fick verkligen raketstart nu under helgen. Tänt vare här liksom.
En tanke inför nästa år har varit att stoppa en temperatursensor inuti en björk. Följa savens flöde höst och vår. Han inte med det i fjol men hinner kanske med det i år, Nytt att snöa in på i höst. Sen skal ju den där väderstationen upp såklart. Måste få till det i år.
