Alla andra i min ålder hade tuffa mopeder. Själv hade jag den här med remdrift. Icke coolt tyckte kamraterna. Farsan, som fixade den, trodde väl aldrig att jag skulle kunna lära mig att växla. Möjligen var den billigast. Men en moped var det i alla fall. Rörligheten ökade. Jag älskade friheten.
Jag mindes mig som en tjockis här som femtonåring. Men ser jag på de här bilderna så var det bara i huvudet som det satt. Konstigt.
Kusin Rolf testar mopeden. Han som senare i livet mötte tåget och sen inte fanns mer. Alla orkar inte leva ett helt liv. Man måste ha mod för att ta sådan beslut.