Det är gott att leva. Det kan inte hjälpas. Man känner så. Fast söndag. Semestern är slut. Åtminstone för K. Ja antagligen för mig med då. Men ny tid. Ja och det är alltså gott att leva trotts det. Va!?
Skrämmande säger såklart en del. Det måste vara någon medicin som talat. Färggranna piller. Sådär är det ju inte. Livet är ett helvete. Nästan varje dag. Det är hårt. Tufft. Mestadels jävligt. Rätt ofta ganska tråkigt.
Ja och kanske är det så. Men i det där små russin. Man väljer om man vill koncentrera sig på kakan eller russinen. Åtminstone det valet är fritt. Ja lätt med. Man bara bestämmer sig. Gillar man kaka ja då njuter man av den och låter russinen åka ner i strupen obemärkta. Gillar man russin gör man bara tvärt om. Enkelt. Urenkelt rent av. Vinst varje gång.
Liksom.
Imorgon blir en bra dag. Om man lever. Eller hur?