Då så, söndagskväll och min låtsassemester har nått sitt slut. För första gången i mitt liv skulle jag kunna tänka mig en eller två veckor till av det här livet. Faktiskt. Förvånande. Bra.
Vi har haft det utmärkt K. och jag trotts mycket lite sol och värme. K har en dag till ute i friheten sen hoppar hon också in i rutinerna och oxdragarveckorna.
Jag har inte programmerat en enda rad under fyra veckor. Måste vara rekord. Eller kanske inte vid närmare eftertanke efter alla sjuklighet och vekhet den senaste tiden. Åtminstone är det rekord som frisk. Det enda åt programmerarhållet jag gjort under den här tiden är att checka in fixade kodexempel som skickats in från en användare från Tyskland.
Ovant.
Men jag är rätt säker på att efter den här veckan så är det full fart igen på låtsasarbete. Det här lever inom mig. Kan inte hjälpa det.
Så låt hjulen börja snurra…