Måndag. Jodå. Idag känner jag av det jag också. Skulle kunna sova. Resten av dag, Veckan ut. Men han på höger axel. Han vinner. Inte bara ofta. Alltid.
Egentligen är det väl den där piggheten som drabbar mig vid fyra. Varför vaknar man vid den tiden och är onödigt pigg för. Hjärnan sätter igång och man står på bromsen. Här skall minsann inte lösas några problem vid den tiden. Det blir en kamp som varar en timme ungefär. Hjälper till genom att skicka en näve kex ner i strupen. Kanske hjälper det. Men antagligen inbillar jag mig bara och går upp ett hekto på kuppen som enda kvarvarande effekt.
Så jag väljer kaffe på morgonen. Lite hjälper det kanske. Återstår att se ännu. Inte ens gott för tolv eller så. Men går i. Man får offra sig för koden.
Fem grader ute. Det skall bli kallare mot slutet av veckan. Vissa prognoser säger minusgrader. Andra nära. Vi lär få veta när dagar går. Hulken ännu inte startad här pga av det vrånga inom oss. Frys en vecka och det räcker till nya vinterdäck är mantrat. Ja och jo det där är dyra grejer. Det kan krävas två veckor. Men där någonstans går gränsen. Hatar verkligen att frysa.
Rådjuren ligger och latar sig i trädgården här på morgonen. Äpplen såklart. Finns väl lite annat dom kan knipsa av också. Nu den här tiden på året så är det väl bekommet. Andra tider på året kan man bli mer sur över deras framfart. Vill göra en Runar. Men saknar gevär och är nu ändå vegetarian av etiska skäl.
Alltså. Fryser inte rådjur?
Kan man undra.
Antagligen en mänskligt straff det där också. Eller bara vana. Stenåldersmänniskor lär ju inte ha frusit på samma sätt som jag sitter och gör här nu. Nejdå, det är inte ens kallt här på låtsaskontoret. Bara jag som fryser ändå. Av gammal vana. Men stenåldermänniskorna alltså. De som inte var smarta nog att stanna kvar i södra Europa. Frös de?
Men sparrisen är i jorden. Överlever den vintern så skall den väl växa upp och bli ätbar nästa år. Annars försöker vi igen. Trädgård kräver tålamod. Precis som det mesta annat. Två fläderplantor lyckas vi också få ner. Egenproducerade. Gräver klart ett land på framsidan också. Helgvila.
Nästa helg är det väl dags att vintra. Ta in utemöbler, grill och dylikt. Sen när alla “blomsterbehållare” är tömda och jorden återförd till friheten så inträder en ny livscykel. En lugnare. Gillar den tiden mycket. Ibland blir det till och med arbete under helgerna då. Inte ens på låtsas är det. Men annat också såklart. Renoveringar. Fixande. Grejande. Vilande.
Men nu skall jag koppla upp mig igen mot den där maskinen i Dallas där en hungrig Windows maskin snurrar i någon serverhall. Det skall portas några rader innan jag kan fortsätta med det som jag vill och borde göra. Det finns nämligen alltid mer att göra. Antagligen kommer jag att dö med den föresatsen väl förankrad inom mig. Man får i alla fall hoppas det. Jag älskar det här nämligen. Tack han/hon/det/gud för gåvan att få känna så nästan varje dag.