Magnetkamera. Negativ. Positiv för mig. Knöl. Bara fettvävnad. Jodå. Det har man ju mer av. Tack för det liksom.
Det negativa svaret är brev ett. Ja positivt för mig. Brev två är en tid för vaccinering. Säsongsinfluensa vaccin. Gratis. “För dig över 65“. Vi har känsligare hjärta och lungor i vår ålder. Så står det. Jodå. Man blir nästan förbannad. Så känns det minsann inte. Men räknar man efter finns såklart inget att argumentera om. Det där tillsammans med seniorrabatt på ICA och rabatt inom kollektivtrafiken tar nästan kål på alla självkänsla. Men gratis är gott. Så naturligtvis tar jag det där vaccinet. Fast lite under protest.
Okoncentrerad dag fram till hit. Irriterar mig. Som varje gång. Vill dyka ner. Hela vägen. Hela jag. Uppfyllas av det jag jobbar med. Men alltså inte idag. Men kvällen kvar. Morgondag. Mer vecka. Man hoppas på den tiden istället. Tänk om det kom en dag när allt det här försvann. Vad fanns kvar av mig då?
Men jag har såklart offrat saker för det här. Socialt umgänge. Mer. Annat. Mycket. Men folk har ändå antagligen aldrig sett mig som en sådan där trevlig människa. Ingen skada skedd alltså. Jag hade ändå hamnat här. Utanförskapet här i Los är perfekt. Landsflykten.
River den röda packbänken. Den där det packats så många saker. Kryddor och tre också. Många påsar. K. Men behövs inte mer. Bygger en liten istället. Senare. I det som var kallställt förr. Hörnet där den stod tänker jag själv ta i besittning. Finns nämligen ett synnerligen varmt element där. Ja och här, i mig, finns en synnerligen frysande person. The perfect match.
Fast fryser gör ingen här i huset just nu. Mycket varmt. Tändelementet på pelletsbrännaren trasigt nämligen. Försöker balansera körningen så att den inte behöver tända alltså. Resultatet är ett mycket varmt hus. Men för mig som är en fryslort, inte för varmt, såklart. Fast egentligen är det ju det såklart. Men ordning mot slutet av veckan. Bör dyka upp reservdel då. Sexhundrasjuttiospänn.
En dag när jag blir rik skall jag ha ett tändelement som bara ligger där i reserv i en lätthittad låda. Våta drömmar för gamla gubbar som bor i stora gula hus på tämligen små kullar.
ETMGIESGHPEK
En Tämligen Misslyckad Gubbe I Ett Stort Gult Hus På En Kulle.
Går det bygga några spännande ord av det där?
Antagligen.
Mer än så är det väl inte med ett liv.
Ingen ide att inbilla sig annat.
Man måste bara veta att jag har ganska små problem med just det där.
Vore såklart värre om man inte insåg sina nederlag.
Men ljuset är tänt här bredvid mig. Några kompileringsfel lyser rött på skärmen som står till vänster. Ja och gubben, han är visserligen lite “knöven” men lik förbaskat rätt sugen. Jodå. Faktiskt. Så dags att ta tag i det där. Några timmar till. Sen sova och hoppas på morgondagen. Att den innehåller en oknöven gubbe i stort gult hus på kulle i Los. En som därmed är sugen.
Liksom.
ps “Knöven” är Ovanåkersmål för att må (lite) dåligt. Ni vet förkylning-på-gång känslan sådär. ds