”I krig är sanningen det första offret.” Uttrycket myntades på 400-talet före vår tideräkning av den grekiske dramatikern Aiskylos. Minns ni kriget i Irak, Allt sattes i gång för att Irak skulle ha massförstörelsevapen som hotade grannländer och Europa, att landet var förbindelser med al-Qaida. Allt visade sig senare vara falska uppgifter. Colin Powell framförde de här uppgifterna inför FN’s generalförsamling i februari 2003. En ren lögn, USA’s underrättelsetjänst visste mycket väl hur det låg till.
Nu kommer uppgifter om kriget i Ukraina som skall starta imorgon från samma håll och åtminstone jag drar öronen åt mig. Vad är sanningen? Eller blir vi i västvärlden lika mycket förda bakom ljuset som ryssarna blir, de som faktiskt på allvar tror att de kan bli attackerade av väst. Trams säger vi. Vi som är så civiliserade. Kan inte förstå det oläkta sår som ryssar har med sig efter 2:a världskriget blodigheter.
Putin är en idiot och Sadam var väl också det. Strax där efter kommer en hel bunt västledare. Vapenskramlet är verkligt. Men när Svensk militär på Gotland börjar köra militärfordon mellan logement och hamn “för att visa sin styrka” då blir allt det här mest en förbannat dålig teater. Mycket annat i det här ingår också i samma dåliga drama.
Kanske är det så att USA’s underrättelsetjänst har rätt den här gången. Det lär vi få veta. Men ingen fara annars heller för då är den bevarade freden “en seger för diplomatin”. Inga frågor ställs. Allt är gott. Alla som vill ha mer pengar har fått mer pengar. De utan mindre.
Inget är svart och vitt utom möjligtvis lögnens megafoner.