Nu för tiden är helgerna en räddning. Jag är trött. Mycket trött. Oftast. Helgerna ger vila. Skön tid av en vecka.
Turligt nog så sover/vilar jag bara bort halva helgerna. En del av dem kan användas till annat också. Rekretionsarbete. Greja med sådant där som ger något tillbaks omedelbart.
Hälsingetoppen. Vad skulle livet vara utan musik? Ingenting i mitt fall. Jag kan uppriktigt inte leva utan. Andra kanske kan. Jag vet inte. Men så är det i alla fall inte för mig. Jag behöver min dos av toner i ett nästan konstant flöde.
Bilden är en av två AI genererade bilder jag bad chatt GPT skapa för Hälsingetoppen. Japp, det är så en AI modell ser på oss hälsingemusiker.
Notera också att ledningen idag tas över av Amaranthe Verkligen värda att lyssna på. Hälsingland är ju väldigt mycket hårdrockslandskapet framför andra. Om du undrar varför de är med på listan så kan jag berätta att Nils Molin Lilltjära, Kilafors är sångare där. Det du!
Här är veckans lista Ät musik! Sov musik! Lev musik. Stöd de lokala artisterna.
The Unkool Hillbillies – Karin Johansson, särbo med Kire Ljung från Järvsö (född Söderhamn, Uppväxt Söderala). Sångpedagog på kulturskolan i Ljusdal. Sjunger.
Blackthorn – Karin Johansson, särbo med Kire Ljung från Järvsö (född Söderhamn, Uppväxt Söderala). Sångpedagog på kulturskolan i Ljusdal. Sjuner
Tillhör Beyoncé Illuminati? Är brittiska kungafamiljen egentligen ödlor? Och hur var det egentligen med den där månlandningen? Lär dig känna igen en konspirationsteori när du ser en. Hur du gör det svarar Andreas Önnerfors, universitetslektor i idé och lärdomshistoria, på här. Klippet är en del av Akademisk kvart, en serie kvartslånga föreläsningar där en av Göteborgs universitets forskare ger en inblick i just dennes forskningsområde.
Mitt tangentbord börjar nå någon slags kritisk nivå. Alltså, det börjar se ut som om man får dicerse sjukdomar om man sätter sig vid det. Men det är ett bra tangentbord. Mekaniskt helt igenom. Köpt på Erikshjälpen för en billig peng. Något lätt reparerat innan det var användbart. Men nu ett fantastisk bord. Det brukar man ju f.ö. tycka om alla tangentbord som man kört in sig på. Vanans makt liksom.
Alltså är det dags för en körning i diskmaskin. Beprövat och fungerande sätt att underhålla tangentbord. I alla fall om man låter bli eftervärme. Mitt problem är att vår diskmaskin är trasig och i vila sen flera år tillbaks här i huset och jag misstänker att ingen jag känner skulle låta mig stoppa in mitt tangentbord i deras maskin. Sen gillar men VERKLIGEN INTE den där mellantiden medans elektroniken torkar. Då när man måste använda ett annat (läs dåligt) bord. Tid av handikapp. Tid av lidande.
Så jag försöker alltså dra ut på det här lite. Alltså får man försöka att inte titta på bordet så noga. Inte äta mat på kontoret. Men samla kraft. Rätt vad det är händer det. Sen är alla lyckliga ever after får man hoppas.
Gammelkatten och jag sitter här och funderar lite stilla över livet som går. Ja om sanningen skall fram, och det skall den väl, så ligger väl katten där katten ligger och jag sitter där jag sitter (och försöker jobba). MEN eftersom jag inte ser hela skärmen blir det väl ändå mest funderingar för min del här på söndagskvällen.
Men det känns liksom inte som någon större fara. Man hinner vad man hinner är söndagskvällens devis. Man vill så mycket. Hinner så lite.
Välkomnar full vecka föröver. Inte helt obruten dock. Men skapligt ointecknad ligger den där och frestar med tillgänglig tid. Ja och kanske blir det också något gjort. I alla fall om katten flyttar sig till slut.
Man hoppas. Sen får man se hur det blir. Får nöja sig med hur det blir.