Categories
Categories
Lycka över ingenting
Ibland är det faktiskt någon som gillar mina låtar (ja det är säkert!). Nästan alltid är det en av dom där låtarna som jag själv inte gillar eller i alla fall inte tänkt på sedan länge. Det som händer är att jag alltid själv också måste in och lyssna på den jag också för man undrar hur han eller hon menar. Eller skojar dom kanske bara!? Ja, men den kanske inte var så pjåkig ändå, fast man för länge sedan gett upp på den. Med en riktig artist och en riktig produktion så… Sen kan man liksom lugnt gå vidare mot nya mål till nästa gång.
Plupparna på Spotify som visar att folk lyssnar på det man gör är annars det största glädjen i livet just nu. Det är lite lustigt att en låt som handlar om Gävle och en låt som handlar om Edsbyn ligger överst. Tvåan “En Prickig Klänning” har väl lite Stockholm över sig också. Men roligt är det att folk orkar lyssna. Tack allra ödmjukast för det från det inre av mitt hjärta.
Annars kan man ju fundera hur man som jag arbetslös och avförd kan känna någon slags glädje i livet. Men det gör jag. Jag har länge fattat av jobbsökningarna att en 56-årig programmerare inte står högt i kurs. Och det är OK. Jag skulle säkert tänkt så själv. Att ge upp projekt man levt länge för känns naturligtvis jobbigare men det går att hitta andra saker och jag vet att det finns i folk i världen som fortsätter med det jag startat. Det som irriterar är att trotts allt prat om att utveckla glesbygd så är allt det där bara skitprat. Finns inte en jävel som vill utveckla någon glesbygd i något annat än en stor jävla fäbod. All statistik visar det och det finns inget som tyder på en förändring. Men att uppfinningar görs i Sverige och affärsförs av andra utanför Sverige är väl bara ett sorgligt faktum.
Nä nu skalla jag fylla pellets och tvätta lite. Lev väl alla gökar där ute.
Categories
LED-lampa drivs av gravitation
Flyttad till https://www.tomtensdagbok.se
Hej tomtemor här,
vi är på väg upp till norr och till jättarna. Vi har kommit in i en snöstorm och det är tungt för älgarna att dra allt guldet. Men vi jobbar oss sakta framåt. Tyvärr betyder snöstormen att vi inte kommer att hinna fram idag som var tänkt. Vi kommer nog komma fram först imorgon är jag rädd. Ännu en viktig dag förlorad. Jag vet verkligen inte hur vi skall kunna hinna med allt innan julen nu även om tomten blir fri. Vi skall ju tillbaks också och om jag känner jättarna rätt så behövs det ganska långa förhandlingar innan vi kan komma överens. Om vi nu kan det så arga som dom verkar vara. Ja, ja vi behöver inte oroa oss för det förrän imorgon.
Nissarna är ganska glada ändå. Dom åker skidor och i nerförsbackarna går det undan må ni tro. Vilda svängar och jättehopp och kullerbyttor i luften. När det går uppför trollar dom lite när jag inte ser så att dom inte måste jobba så mycket. Det blir liksom som om dom får paddlar på skidorna och då åker dom upp för backarna av sig själv liksom. Jag vet förstås att dom flesta av nissarna egentligen är ganska oroliga men dom vill ju såklart vara tuffa och inte visa det för varandra. Dom får hållas med sitt nu tills vi ordnat upp allt det här. Dom jobbar så hårt med julklappstillverkning och annat annars.
Valarna har med samlade krafter lyft upp vraket efter ett Spanskt fartyg som sjönk för länge, länge sedan och som hade en stor guldskatt ombord. Valar må vara stora som hus men att lyckas lyfta upp skeppet och forsla det till stranden tog på deras krafter. Och dom var tvungna att ligga vid stranden och vila länge innan dom orkade simma ut igen. Att dom är ledsna för att julen kanske blir inställd gjorde ju inte saken bättre. Trollen blev desto gladare såklart och snart hade hundratals troll samlats där i natten för att ta hem skatten till Bergakungens stora skattkammare. Dom höll på nästan hela natten och lyckades få in det sista in i berget just när den första solstrålen bröt horisonten.
Som ni vet så är troll inte att lita på. Vi har sett att dom håller koll på vår transport och vi är såklart rädda för att dom skall försöka knycka guldet. Deras ögon lyser av begär efter guld när dom smyger där bland träden och kullarna om natten. Men det var därför vi tog med alla nissarna. Några hundra nissar som kan trolla klarar av många troll. Troll kan naturligtvis också trolla. Annars vore det ju konstigt att dom hette troll men dom är lite sena och tröga trollen så nissarna hinner definitivt komma på någon bra trollformel som hindrar trollen från att knycka något guld innan trollen ens kommit på trollformeln. Skulle det inte hjälpa så har vi god hjälp av örnarna och blåkråkorna som svävar ovanför oss och med sina skarpa blickar har koll på det mesta som händer. Försöker sig ett troll på något tjuvtrix så kommer dom att märka det direkt. Turligt behöver vi inte vara oroliga för troll under dagarna.
Jag kan inte låta bli att tycka synd om alla barn i världen som kanske inte kommer att få några julklappar, julmat och julgodis i år. Tänk vad ledsna dom kommer att bli. Tur att dom inte vet något än. Då skulle dom säkert bli lika ledsna som valarna och gråta lika mycket som dom så det blev översvämning lite var stans. Det är synd att människor inte vet om att dom kan trolla. Att dom inte vet att det bara räcker att tänka på någonting riktigt mycket så blir det så. Man måste tro på det också såklart. Att bara tänka på det utan att tro på det blir det ju inget av men om man tänker riktigt hårt och ofta på något och verkligen tror på att det kan hända då trollas det fram som en lite chillevipp. Chillevipp så händer det bara. Men det vet dom såklart inte. Men tänk om alla barn kunde tänka och tro att det skulle bli jul ändå då skulle säkert magin göra så det blev det ändå fast än det ser ut som det gör just nu. Det skulle i alla fall vara en stor hjälp för oss. Blunda och tänk att det blir nog en fin jul med tomtar och julklappar, julgodis och julmat ändå….
Nä nu måste jag prata lite med älgarna. Vi måste nog ha en paus och lite gröt snart så alla orkar. Sen tror jag att att jag också skall sätta på mig skidorna och åka ikapp med nissarna. Jag är en riktig rackare på skidor jag. Aldrig har någon slagit tomtemor på skidor. Inte motorer heller för den delen eller att laga gröt om vi skall vara kompletta. Alltid snabbast ner för backarna det är jag det och alltid är det jag som vågar göra dom högsta hoppen och dom finaste kullerbyttorna i luften. Även när det är dåliga tider som nu måste man ju försöka ha lite roligt också. Annars kan man ju inte tänka klart när det behövs. Det är en annan sak som alla allvarliga människor som sitter och bestämmer saker borde lära sig också. Vi får höras igen imorgon vänner.
-2.8 grader under snön . -13.0 i luften (alla fryser om rumpan till och med älgarna). Snöstorm. Alla djuren är ledsna och oroliga idag också. Ingen tillverkning av julklappar tills tomtefar är tillbaks.
Categories
Tankar i kvällen
Till Hudiksvall åker man i mitt fall av en av två anledningar. 1.) Man skall till Hölik. 2.) Man skall till sjukhuset. Imorgon tänker jag använda mig av anledning 2 och följa upp Torsdagens röntgen av axel.
Hudiksvall är starkt förknippat med sjukhuset liksom Gävle tidigare var kopplat till nära döden upplevelser. Till Gävle kom man nämligen bara om man var riktigt jävligt sjuk. Hade cancer eller så. Om man bor i den här delen av Gävleborg alltså. Tills jag började jobba där då. Då lärde jag känna en stad dom egentligen är rätt trevlig. Där det finns människor som gör annat än att vårda dödssjuka på sjukhuset. Trevliga människor. Vissa jobbade till och med på andra ställen än inom den tunga industrin. Hade moderna jobb fast dom inte jobbade på sjukhuset. Möjligen är det samma sak med Hudiksvall också men därom har jag ännu ingen erfarenhet.
Stadsfestligheterna i Hudiksvall har jag upplevt två gånger. En gång i somras. Ganska normalt stadsfestfirande och en gång för fem år sedan när jag opererande nämnda axel. Då i en sjuksäng med hallucinationer av för mycket morfin. Den senaste gången var bättre även om jag var nykter. Även om Smalare än Tord spelade riktigt hyfsat första gången efter vad jag kunde höra de gånger vinden låg på mot sjukhuset och mitt öppna fönster.
Funderar på att dra vidare till Sundsvall på Kalle Ankagran jagarstråt efter sjukhuset. Om jag nu blir utsläppt. Egentligen behöver jag ingen gran alls. Tycker dom kan få stå där i skogen och bli stora fina granar istället för att dö utsmyckade här inne i huset. Barn som inte längre är barn vill annorlunda såklart. Antagligen därför att jag brukade släpa dom på pulka i skogen förr strax före julen i jakt på den perfekta granen. Man borde tänkt sig för redan då. En gång när äldsta grabben bara var något år var vi ute i mörkret till och med. Höll på att inte hitta hem men fann den perfekta granen till slut och lite senare också skogens slut och hopp om ännu en jul bland de levandes. Nu ser jag som en modern form av Scrooge här i familjen med mitt motstånd mot granar inomhus. Tänkte att en Kalle Anka gran skulle kunna bättra på den situationen i alla fall lite.
Annars händer inte mycket i min värld. Är liksom neutraliserad. Har fått pH värde sju. Är ingenting. En man ringde idag och vill ha tag på en programmerare. Lovade guld och gröna skogar. Bara jag kodade lite gratis först på hans projekt. Hur många gånger har man fått den frågan nu vid det här laget. 100 gånger`Nä det räcker inte. Fler måste det vara. Ändå känner jag ett litet sug i programmerartarmen och det måste man väl ändå se som ett gott tecken. Eller inte. Det har väl inte lett till något bra hittills. Mer än glädje då såklart men vad är det!?
– Lokalvårdare får det bättre liv, anseende och lön om vi inte kallar dom “städare”.
– Svarta blir jämlika, starka, integrerade, om “negerboll” byts mot “chokladboll”.
– Kvinnor blir lyckliga om dom levererar på mäns vis i en värld där män skrivit reglerna.
Om man är så gammal som jag är (ja, ganska gammal i alla fall) så vet man att byta namn på något inte betyder ett skit. Det är pseudoåtgärder. Sånt man gör för att låtsas att man gjort något. Som dom “handlingskraftiga” tar till när dom vil visa hur jävla handlingskraftiga dom är. Egentligen händer inget annat än att pseudotänkarna blir lugna av pseudohandlingarna. Men det är en skam att inget händer. Att vi inte kan se varandra för det vi är. Att kvinnor tjänar mindre än män för samma jobb. Att vi ger poäng efter manliga normer.
Jag satt på en auktion en gång och såg kvinnors arbeten gå för en spottstyver medan mäns hantverk gick för stora pengar. Det var både kvinnor och män som la dom buden och det var ungefär lika många av båda könen där. Värderingsmallen var tydligt manlig. Det är inte bara karriär som är att lyckas. Mjuka värden (kvinnliga om du vill) är också att lyckas. Vi är olika och kan lära av varandra. Kvinnor och män. Svarta och vita. VD’ar och lokalvårdare. Vi kan inte leva efter samma mallar och regler. De måste vara olika därför att vi är olika. Mannen som jobbar för mycket fattar det här när det lilla barnet gör sig illa och springer till mamma istället för honom. Eller när barnen är förtrolig med mamma senare i livet istället för honom. Då, först då är han beredd att ge upp en stor del av det där löneförsprånget som tydligen är det avgörande måttet på framgång i livet.
Categories
Ännu en advent
Ännu en advent, ja det är sant. Tänder ett andra ljus fast icke längre som kristen. Trevar efter glöggen och pepparkakan. Hittar båda och för dom till min längtande, giriga mun. Läppjar försiktigt på det varma som värmer. Gör det tillsammans med familjen och dom godaste av vänner. Ute är det snö, vitt, fast svart i kvällen och många minusgrader lugnar ner. Inne är det varmt av dryck och vänner. Vad kan den mer önska den som som länge både sett och ser. Jag värms i sinnet, värms i kroppen. Ljuset brinner sakta ner. Mitt liv har sett det här nu många gånger, men inom mig blir varje ny gång mer.