En o-cool gubbe

Roligt mail här från allas vår Bill Gates. Kul att se att man inte är ensam om att tycka att datorer och deras OS inte har blivit mer användarvänliga med åren. Snarare tvärt om.

Utländsk turism i Sverige omsätter nu 87.6 miljarder. En ansenlig siffra. Lälla http://www.playrapport.se

Enligt det här dokumentet så är vår totala export 1570 miljarder. dvs utlänsk turism står för 5.6% ungefär. Ingen dålig siffra alltså. Tittar man på andra branscher och näringar så ser man att t.ex. den branch jag jobbar i står för ungefär hälften, skogsindustrin  det dubbla och mineraler och energi det tredubbla. Mycket pengar alltså.

Med denna kunskap så vore det enda rätta att skydda voxnan dalen från Voxna upp till ormsjöarna. Gör en stor rackarns nationalpark typ YellowStone av allt ihop. Det vore en jäkligt bra investering för framtiden och för miljön och skulle dessutom ge en massa jobb.

Kolla denna video.

Jag får sådana här då och då numera

Hej Ã…ke

För en tid sedan fick vi en ansökan av dig till tjänsten  Tonium - söker Mjukvaruutvecklare till
Pacemaker®. Vi har mottagit ett stort antal kvalificerade sökanden och vi har nu valt ut ett
mindre antal personer att gå vidare med. Tyvärr får vi således meddela att du inte går vidare i
denna specifika rekryteringsprocess.

om jag nu får något svar alls. 

Som femtioettåring är man tydligen förbrukad. Spännande tanke. Förbrukad. Värdelös. Inget att ha.
Nu kan man deppa över detta faktum. Ta livet av sig eller börja supa och slå sin fru men jag är
inte funtad på det viset. 

Kanske är det meningen att jag skall fortsätta jobba med det jag gör. Så känns det ju såklart
inom mig. Men man har ju också ansvar för andra. 

Efter att ha sett klippet med Steve Jobs igår så frågade jag mig imorse. 

- Är det det här jag skulle vilja göra om jag visste att jag dog imorgon?

Och svaret är ett obetvingat ja. Ingen tvekan. Jag vill sitta i det här huset och jobba med VSCP.
Det jag tror allra mest på och som jag mest av allt vill slutföra. Där brinner min eld. Och det
är ingen pyrande liten fjuttlåga. Det är en jävla stor brasa som det alltid varit.

Jag vill ha dom barn jag har och fortsätta att leva med den fru jag har. Finns inget som skulle vilja
få mig att byta. Jag vill gå frammåt inte börja om igen. Loos är oerhör trist ibland men det var
Edsbyn också eller Täby med för den delen. Trivsel handlar mer om det man har inom sig. Loos och dess
omgivningar är å andra sidan också helt underbara. 

Så det är väl bara att köra på till det bittra slutet eller hur? Det är nu alltså som jag skulle behöva
hundra kommentarer som stödjer mig... :-)

Man letar guld i Hässjaberg här i Loos, som det står om i Ljusdals Posten idag. Den plats dit min farfarsfarfar flyttade (eller etablerade sig som nybyggare på som det står i kyrkböckerna) i böjan av artonhundratalet. Jag funderar vad mina släktingar skulle säga om dom levde idag och man började bryta guld där uppe. Så lätt var nog inte livet så några guldklimpar kunde nog ha hjälpt.

Dom här människorna behövde bryta ny mark och själva skapa sig en plats att leva på. Det fanns inga arv att hämta hem eller jord som man levt generationer på att förvalta. Det är hemskt, att större delen av den åkermark man skapade idag är igenväxt. Tänk vilket förakt vår generation visar mot det arbete som dom då utförde och hur det måste kännas för dom som gjorde det här jobbet om dom såg markerna idag. För det var nog inte lätt att bryta ny mark där uppe i den steniga jorden.

Senare utvandrade två av tjejerna (hans barn) till Nord Amerika och kanske fann dom sitt guld där. En av systrarnas släktingar har varit hem till Sverige och upp hit och hälsat på två gånger. Den andra systern vet vi inte var hon tog vägen. Hon klev på samma båt som sin syster men det finns inga uppgifter att hon steg av eller att något hände under resan. Kanske tog hon en avstickare till guldfälten. Vem vet.

Om ni är här i Loos någon gång så åk upp på Hässjaberg och ta en picknick korg med er och beskåda Hälsinglands blånande berg. Gör det  innan det blir ett stort hål där. Innan berget blir våldtaget. Det är en vacker plats. Skulle gärna vilja ha en liten tomt där uppe men min farfarfar sålde pch flyttade efter många vedermödor. Min farfar for till Stockholm som så många andra och återvände aldrig till Hässjaberg vad jag vet. Men min far dog i Samuellsfallet, det som blev hans älskingsplats på jorden,  bara några kilometer därifrån, min bror bor på berget på andra sidan. Ingen av dom visste när dom flyttade dit att farfar växte upp där på Hässjaberg. Jorden kallar på de sina.

Kolla in slutet på det här klippet. Håkan Hellström får tjejerna att gråta i ett extranummer på Allsång på Skansen. Stort!