Categories
Swedish

Lyckan av att komma i ett par gamla jeans

Jag skall ju inte Överdriva min bantnings succé’ såhär efter bara någon vecka. Men i morse kom jag faktiskt i ett par jeans som jag inte har fått på mig sen några månader. Ett bevis på att det händer något. Gäller bara att hålla i alltså. En god uppmuntran att fortsätta i alla fall. 🙂 Och om sanningen skall fram så skulle jag kanske inte få på mig dom om jag hade långkalsonger… 😉
Uppdaterade lite på min CV igår eftersom jag är ute och letar jobb (Sökte faktiskt några grejer igår).
Har aldrig behövt bry mig så mycket om den förrut eftersom jobben har kommit till mig ändå p.g.a. det jag pysslat med för tillfället. Slog mig helt plötsligt att det kanske är för att man börjar bli gammal som det har blivit svårare med jobb. Fyller ju 50 i år. 50 år. Halvtid, eller troligare en bra bit över halvtid. Farsan dog vid 70. Minns när han fyllde 50. Hur urgammal var han inte då!? Inser att det är så man ser på mig nu. Hemska tanke.

Får mig att tänka på det första samtalet jag hade med Jens “MP3-Jens” Nylander förra hösten. Efter en stunds pratande så frågade han hur gammal jag var. Jag svarade sanningsenligt och jag hörde ju att han antagligen tyckte att jag var urgammal. Sen sa han att han tyckte att det var ovanligt att någon gammal kunde låta så entusiastisk. Tog det som en komplimang. Men det är så jag skall leva tills jag dör. Som någon som lever fullt ut för mina ide’er och projekt och gör det jag skall till 100%. även om “ljuset” konstant brinner i båda ändarna.

Categories
Swedish

Björken slår ut.

Idag slog björkarna ut idag. Härligt.
Slog av Hulken ikväll också och gick över till el för varmvatten. Också ett hembygge förresten. En liten PIC 16F84 styr varmvattenberedaren och kan kontrolleras över en seriekanal. Man skulle kunna samla statistik från den också men jag har aldrig orkat fixa det. Konstruktionen är väl 6-7 år gammal nu skulle jag tro och borde väl ersättas. Det blev billigare att lösa det själv när det gamla kontrollerkortet brändes upp. Inga större problem förrutom att åskan har förkolnat två temperatursensorer. Ja verkligen pulveriserat dom. Bra jordväg ner i vattenledningsnätet.

Annars är det förkylt. Influensa. Hosta. Snörvlande. Ont i ögonen också. Om det beror på pollen eller inte har jag ingen aning om. Så länge jag kan jobba så skall jag inte klaga.

Får mer och mer mail om VSCP varje dag och det är ju roligt. Gäller bara att orka lite till och inte ge upp bara för att det känns lite motigt just nu. Dåligt med jobb helt enkelt just nu. Man får hanka sig fram en dag i taget.

Categories
English programming

It’s a difference

Since last week I have had the possibility to test the IAR for ARM compiler and the Embedded Workbench from the same company. And I must say that this environment have been a real joy to use. Actually it is in many respects for ARM developers what Microsoft Visual Studio was for windows development when it first was introduced.

Before I used the ARM GCC compiler with Programmers Notepad and some other editors. For most of my needs the GCC compiler is good enough but I really like a good working environment. And in that respect PN lacks a lot. There is eclipse of course but I never really liked it.

The embedded workbench is very easy to get going with. I think I just spent 15 minutes before I could debug and run my first project. All features are easy to find and there are excellent help available when you need it.

This is definitely my favorite embedded development environment at the moment and I am sure I will be at least 30% more productive with it. That is something to think of for all companies doing commercial embedded software. Money to save here!!!

I am sure I will return to this environment here in the future.

Categories
Uncategorized

VÃ¥gen igen….

Från 116 kg -> 113.4 kg. Nöjd den här veckan. Lite för snabb nedgång kanske. Ett kilo per vecka får räcka. Men nu är vi på väg. Måste nog komma till 110 innan man når nivån som gör det omöjligt att sluta eftersom man inte vill förlora den instats man gjort.
Receptet är

РIngen godis/fikabr̦d.

– Mindre mackor.

– Dricka vatten.

Knappa PÃ¥*

/Ake

Categories
Uncategorized

Kaboooooooom…. kneick… gneick,,, pssss

Hårddisken på min windows maskin packade ihop i natt. Pust fräs och pust fräs igen. Inte mycket information förlorad (tror jag). I alla fall inte om disksynkningarna har fungerat som de skall men det tar ändå mer än en dag att få igång allt igen.

Beställa disk gjorde jag direkt men bor man i Los så tar det ju någon dag att få hem den. Har testat att installera Windows på någon av dom äldre diskar som ligger och skräpar men ingen av dem jag testat hittils har riktigt verkat trivas med en situation där dom skall börja arbeta igen efter en längre tids vila. Hoppet just nu står till yngsta sonen. Kan han klara sig utan sin dator några dagar så att jag kan låna hans disk!?

Knappa PÃ¥*
/Ake

Categories
Swedish Uncategorized

Björnspår

Svänger rätt mycket i att trivas eller inte trivas med att bo i Los (eller Loos som alla skriver här). Men det är några gånger jag förstår att jag egentligen uppskattar det vi har här oerhört. Idag, dagsfärska björnspår på promenadrundan bara några hundra meter från huset. Att veta att björn, lo och annat vilt finns alldeles utanför knuten och iakttar oss känns väldigt stimulerande. Oftast ser vi bara spåren efter dem men ibland får vi också närkontakt och känner vördnad och respekt för varandra.
Den andra gången jag inser det verkliga värdet med at bo såhär är när man befinner sig vid en sjö. Mitt i skogen. Ensam. Inte en människa inom varken syn- eller hör- håll. Bara naturen och en själv. Jag vet inte om det är för att man sysslar med tekniska (och torra) ting annars som gör detta så enormt. Kanske alla känner så. Kanske är det en primitiv känsla från urminnes tider som kommer tillbaks till medvetandet. Samma som många av dom som jagar också känner.

Det inns en scen i utvandrarna när Oskar kommer fram till Kinchisaga (ingen aning om det stavas så) och bestämmer att här skall vi bo och bygga vårt hus. Tänk själv att vandra några mil rakt ut i skogen, hitta en fin plats och bygga ett hem där. Inte lätt att återupprepa idag. Men i dom stora skogarna häromkring kan man i alla fall hitta en plats som är bara ens egen.

ÄndÃ¥ är det sÃ¥ att man mÃ¥ste bort för att upptäcka det man har. För mig krävdes det flera Ã¥r borta frÃ¥n Hälsingland innan jag en dag när vi svängde av frÃ¥n E4’an upptäckte berg. Massor av blÃ¥nande berg. Inte bara skog utan vackra underbara nyanser av grönt som övergÃ¥r i blÃ¥tt och till slut i grÃ¥tt i fjärrana. Berg pÃ¥ berg pÃ¥ berg. DÃ¥ hade jag bott här tjugotvÃ¥ Ã¥r utan att se var jag levde.

Lite så är det väl igen. Man bor för nära inpå det man egentligen uppskattar så att man inte kan ta det till sig lika passionerat som förr. Lite grann som ett kärleksförhållande övergår från att vara passionerat till starka vänskapsband.
Men visst är det härligt att ha naturen in på knutarna men samtidigt kunna gå hem och sätta sig vid datorn och ha hela världen tillgänglig genom Internet. Det måste man ju uppskatta.