Solen skiner in bakom gardinen redan på morgonen. Det är konstigt för klockan är bara halv åtta och fönstret ligger definitivt åt väster, ja snudd på nordväst. Men dess strålar kröker sig väl först över Örnberget och sen runt eller över huset för att sedan lysa just på min gardin tänker jag där jag ligger. Gillar det där, att kunna ligga och fundera en stund innan jag kliver upp. Speciellt på helgen. Även vi låtsasarbetare känner annars pressen att gå upp och i alla fall vara låtsasproduktiva som er andra. Allt detta solljusslingrande förvånar mig inte. Jag har varit med om det mesta numera och jag behöver inte ens längre kontrollera att jag verkligen befinner mig i den säng jag tror innan jag gör den saken klar för mig. Man måste tro på det omöjliga för att få uppleva det.
Så jag går upp. I vårt hus får man vara försiktig med det. I går låg en näbbmus försynt placerad bredvid sängen både på Karins och min sida. Vi verkar ju gilla de där näbbmössen vi människor eftersom vi tar hand om dem så fort. Katterna ratar dem. De smakar illa och är bara till för träning och i år har det verkligen varit ett riktigt bra träningsår. Jag har aldrig sett så mycket näbbmöss varken med det öga jag ser skapligt med och det som jag ser mindre skapligt med.. De flesta halvdöda eller döda då eller ibland skrikande ut sin dödsångest i katters käftar. Räddat några stycken. I handskar och i sopskyfflar men är väl tveksam om han/hon/det antecknar och sätter det på pluskontot. Vackra är de i alla fall näbbmössen, riktigt vackra.
Sork gillar katter däremot. Sork skall också gärna ätas inomhus. Själva ätandet försiggår under ett kraschande knakande ljud och efter inmundigandet av djuret finns alltid en lever kvar. Liten lever liten sork, stor lever stor sork. Ibland stor som efter en vattensork. Som en clementin ungefär och då fattar ni hur stora vattensorkarna är. Riktiga bruna bestar och mycket, M Y C K E T äckliga att finna insläpande till sitt hus av en katt som dessutom hest önskar sig beröm och gärna applåder, förutsatt att de utdelas värdigt, för denna bedrift. Men man vänjer sig. Utom när man är upp och kissar på natten och tjoffs, träffar en sådan där lever där i mörkret med hälen. Det vänjer man sig inte vid. Aldrig någonsin.
Men tidigt upp denna morgon alltså. Anledning i mitt fall att jag sov ganska länge på soffan igår. Fredagssoffsov. Jag hör ibland kvinnor gnälla ibland över att deras män sover i soffan på helgerna och är så glad att jag inte bor tillsammans med en sådan skithög. Ja de gnäller över en massa annat också som deras män gör. Hör aldrig deras män klaga på dem. Det gör mig ledsen eftersom de där kvinnorna inte förtjänar sina män. Är man trött så sover man, i alla fall om man tycker det nu är skönare än att titta på en gammal långfilm eller Doobido. Vad gör det liksom? Slappna av lite. Njut lite. Det är skönt att fredagssoffsova. Livskvalitet!
Efter frukost och te så lyckades jag somna en stund till i samma soffa. Skönt på morgonen också kan ni tro, i alla fall om man har tagit täcket med sig dit till den gröna IKEA soffan. Och det har man ju. Man är ju inte dum heller. Ibland alla fa?l. En Butterkaka finns det. Jag är helt såld på sådant. Bullar och annat kan liksom plockas in i det oändliga. Så gott är det. Nej inte nyttigt. Men gott. Så efter någon timme där som till större delen består av att sova så är butterkakan slut. Frun hävdar bestämt att hon ätit bara en liten bit Så hur den då kunnat bli helt slut och förvandlad till bara några smulor och lite kladd är ett underbart mysterium. Något att använda resten av lördagen att fundera på, och så gör jag också. Kläder på och ut i solen får det bli. Sen vandrar jag runt där och funderar vart Butterkakan tog vägen innan det är dags för en kopp kaffe vid tre och inte ens då är mysteriet löst för Butterkakan lyser med sin frånvaro.