Slöa dagar fortsätter. Tar det lugnt. Dagen börjar med att grusbilen kör fast här utanför. Fördelen för de som kör dem är att de har räddningen med sig. Fördelen för oss att vi fick en grushög och lite extra grusat på gården. Man får helt enkelt ge sig ut och fördela högen till mer behövande delar av gården.
Sitter här med dagens kaffe just nu. Det är synd att bryta den goda traditionen. Sen fylla pellets och sen studio, gotid. Där mår jag som bäst, men de är en treenighet de där måbrazonerna. Musiken, skrivandet och vetenskapen. Eller musiken, orden och programmerandet. Alla är så mycket mer än vad de där orden beskriver. Programmerandet t.ex. handlar mer om att lösa de kluriga problemen än att skriva kod. Problem som oftast innefattar matematik, fysik och ett ganska stort mått av uppfinneri. I alla de där mår jag bra och där bland dem alla vill jag finnas och göra det hela tiden. Tack och lov så gör jag ju det också. Är lyckligt lottad och betalar priset.
Men idag är det studion som gäller alltså. Tidsmaskinen. Det finns ingenstans som tid flyr snabbare än när jag sätter mig där. En dag liksom bara flyr iväg i ren njutning och varande. Jag förundras också alltid över att det ALLTID kommer en ny låt när jag sätter mig där. Kanske handlar det om att inte ha några krav på sig. Jag släpper fram det som kommer sen får det bli vad det blir. Det det sen är och blir får man nöja sig med och stå för och jag har inga problem med det. Det finns så många som är storvulna och bra och jag behöver inte finnas bland dem. Inte en sekund.
Kaffet är urdrucket här. Dags att ta för sig av livets guldkorn.