Det är så lätt att tala nedlåtande om de “andra”. De där som gör “fel” saker. Lyssnar på “fel” musik, läser “fel” böcker, lever “fel” liv, umgås med “fel” människor. Eller hemska tanke de som särskriver. Listan går att göra lång och det är inga problem att fylla på den med nya rader ens när den blivit längre än den borde blivit. Speciellt vi äldre ramlar in i det där. “Ungdomarna lär sig inget i skolan lägre”,” ungdomarna bara slöar nu för tiden”. Ändå kommer just de där ungdomarna att föra världen framåt snabbar än vi gjorde. Precis som vi tagit den framåt fast än de som var äldre än oss sa samma sak om vår generation. Hon som tycker att “Bonde söker fru” är det bästa programmet som finns kan under dagen utföra underverk, han som älskar dansmusik kan vara smartare än oss andra, P3 lyssnaren behöver just det där skvalet i öronen för att utföra sina underverk under dagarna.
“Men för i helvete de kan ju inte läsa eller skriva eller ens räkna de där dumskallarna.” säger du. Men man kan också titta på vad de kan istället och bedöma dem utifrån det. Jag har sett ungdomar som kan skruva sönder en motor i småbitar och sen skruva ihop den igen och som är bedömda som hopplösa fall i skolan. Visst, man kan vara allmänbildad. Det är roligt med allmänbildade människor. Som kan kungar och årtal och vinner i TP. Men när informationsflödet ökar så är det ändå ingen som kan vara annat än ytligt insatt. Igår hörde jag ett gäng radioreportrar prata om stjärnor. De invecklade sig i väldigt underliga resonemang och påstod till slut att stjärnorna lyste för att solljuset speglades i dem. För mig som fysiker så måste man ju flina lite för sig själv där man sitter åt sådana påståenden. De där “andra” fattar ju ingenting. Men just den där kunskapen är kanske inte den viktigaste att ha för de där radioreportrarna. Man kanske kan förlåta dem deras okunskap för att de har kunskap inom andra områden istället. För jag är säkert på att det är så liksom jag är helt säker på att en miljon människor hörde av sig och erbjöd kunskapen om solar och stjärnor efter programmet. De “smarta” som vill överföra kunskap till de “dumma”.
De verkliga dumskallarna (om de nu finns några) är de som sitter på sina höga hästar och påstår att andra är dumskallar. Att tro att man är så jäkla mycket bättre än andra är det tydligaste tecknet på att man inte är det. Mensa medlemmarna må göra bra ifrån sig på IQ-testerna, men behovet av föreningen i sig säger mer om dem än deras resultat på intelligenstesterna.
Vi är helt enkelt olika. Det finns ingen som kan besitta all kunskap. Inte ens ytligt. Det blir dessutom svårare varje dag att försöka ta in en bred kunskapsbas utan att bli ytligheten själv. Det är däremot viktigt att vi har självförtroende nog att tro att vi kan hämta in den kunskap vi behöver “on demand”. Det var i alla fall de enda viktiga som universitetsstudierna lämnade efter sig åt mig. Var informationen finns och hur man hittar den är såklart också lika viktigt. Att den finns fritt tillgänglig lika så. Något man ofta glömmer i dag. Att kunna granska den och i bästa fall ha förmågan att avgöra vad som är sant och falskt i flödet måste man också kunna. Man skall “kritiskt granska” som det så populärt uttrycks. Men inte för kritiskt heller. Nyutveckling kräver magi och att det omöjliga faktiskt är möjligt. Man får inte skriva en artikel som den Engelske läkaren som påstod att man aldrig skulle kunna köra tåg snabbar än 27 kilometer i timmen för då skulle luften blåsa bort. Man måste tillåta sig ett mått av fantasi och tro på att tomten finns för att utvecklingen skall gå framåt. För allt vi har i form av utveckling idag skulle “kritiskt granskad” för några hundra år sedan avfärdat som strunt av intelligentsian. Man får aldrig glömma det.
Världen är helt enkelt inte så enkel. Det finns inte ont och gott. Det finns inte dumma och smarta människor. Det finns inte bra eller dåligt. Allt ligger i ett färgspektra som rör sig över tiden och rummet. Ibland är något bra som är dåligt annars, ibland är någon dum som är smart annars och på en annan plats. Man får liksom tugga i sig det och sluta gnälla på de där “andra”.