Båda våra söner är hemma. Jonas med sin flickvän Rebecka. Det är “Die Hard” maraton, men en av fyra räcker för en gammal man som mig. Om sanningen skall fram så kunde jag ha klarat mig utan den också. Receptfilm. Ser för det sociala, om man nu kan kalla filmtittande en social aktivitet. Jag är inte helt säker på det.
Orkar inte med alla hjärtans Facebook idag, om jag nu någonsin kan sägas orka med Facebook någon annan dag. Tro inte det. Men utan har jag inte socialt liv alls utanför arbetet. Men kanske skulle just det vara bättre ändå. Ensam i verkligheten istället för tillsammans i förljugenheten. X-hundra vänner på fejjan har föga värde, det lär man sig.
Lampan för motorfel eller “knacksensorn” slocknade av sig själv idag. Det gillar vi. Antingen tyder det på självläkning eller det totala motorsammanbrottet. Med Franska bilar vet man aldrig så noga. Man får köra så länge det går. Förr eller senare får an veta.
Min granne dragspelaren fyller år om några timmar. Jag hoppas att han får en fin födelsedag. Det är han värd. Sjuttiofem år är en mogen ålder när de flesta lärt sig att ynnesten att få vara frisk är mer värd än alla pengar i världen. Men det är klart alla lyckas aldrig lära sig det där heller. De som är lite bakom.
Nu får det bli bra bok och sen sova. Antagligen i den ordningen. Har hittat en riktig kanonbok som jag läser med stort nöje. Lite annorlunda sådär.