Vi letar desperat en film ikväll. Går från Engelsk till Amerikansk, över till Dansk, över till Amerikansk igen, men inget fungerar. Jag somnar ifrån alltihop. Den sista kastar jag över till TV’n med Chromcast. Fränt! Men ännu bättre om filmen varit det istället. Men det är sådär. Så det får bli en bok istället. Pellets fylld, själv är jag nykter, läsa måste man.
Men var är alla Franska filmer, Tyska filmer, Italienska filmer, Europeiska filmer???? Varför finns inte dom någonstans. med textsnutt, tillgängliga, istället för att ligga otittade och ledsna i tempererade arkiv där film sägs trivas, men vilken endaste enda film kan trivas om den inte blir sedd ens av de som vill se den. Men som sagt det får bli en bok istället. Räddningen.
Vårt bibliotek innehåller några tusen böcker. Så det finns alltid något läsbart där. Men varje bok är en chansning såklart precis som filmerna, men där finns i alla fall de Franska, Tyska, Italienska, Europeiska böckerna och de från Kina, Ryssland och drömvärldens rosa moln med de fantastiska varelserna man bara vill älska. Det är bara ta för sig. En tråkig film eller bok är bättre än en som inte lämnar något efter sig. Tänk på det. Amerikansk film, byggd efter standardmall, vad får man sig till sinnes? Zero, noll, zip. Nästan alltid. Det finns undantag. Zero, noll, zip kan fungera också om man inte orkar ta in en fundering längre. När varningslamporna lyser. Men man skall akta sig. Det är vägen utför också.
Men dags att välja bok alltså. Eftersom jag är man så står jag inte där och velar så länge framför hyllorna. Inte heller läser jag och begrundar valet så mycket eller letar efter något som jag känner mig sugen på. Jag låter boken komma till mig istället. Tar en, testar, och nästan alltid hittar de fram de där böckerna. Kysser mig på huvudet och kryper in i både hjärta och hjärna och stortå och blir en del av mig för alltid. Inte alla, i alla fall blir inte alla en stor del av mig, men på något vis finns de kvar inom mig och ger mig något litet eller stort något som kommer att behövas längre fram. “Connecting the dots” som Jobs sa. Det enda bra han sagt. Men spåren, lätta eller djupa, finns där efter var och en av dem. Det trotts att jag läst så många och har oändligt många fler att läsa. I det där böckerna finns mina vänner, jag lever livet genom en människa jag aldrig kan vara, föder barn som kvinna, är kinesisk järnvägsrallare i USA under artonhundratalet under ohyggliga förhållanden, dödas i kriget och skriker i plågot innan den där döden befriar mig, lär mig vad verklig sorg och smärta innebär samtidigt som eller i alla fall senare, lär jag mig om den euforiska kärleken till en kvinna av en annan religion som inte är min och som jag aldrig kan få men som jag, som romanpersonen, alltid kommer att älska. Jag lär mig förstå människorna lite mer genom det där böckerna. Så att jag inser att värden kan se ut och upplevas på andra sätt än det som jag upplever den på och att det sättet ändå också är en sanning och bara ett annat sätt att se på världen. Ondska handlar bara om perspektiv liksom det gott gör det på samma sätt. Det är bara hittepå. Du trampar på myran när du går på stigen. Dödar den. Men du går på stigen bärande på fågeln som som skulle dö om du inte tog hand om den. Världen är inte enkel, inte livet heller, men man behöver inte deppa ihop för det. För i det där svåra finns också just det där enkla och det som är ännu svårare och slutar man att fundera och bara hänger med i allt det där så an man faktiskt bli helt och fullkomligt lycklig en kort stund. Några naonosekunder i ett tidsrum som rör sig med oändlig eller ingen hastighet genom tidsväv och universa och gravitationsfält. Allt ett och samma.
Men som sagt, välja en bok var det. En bok som håller mig vaken. Helst. Som vill, eller tvingar mig framåt i historien, som jag måste läsa nästa kapitel i också innan jag somnar. Eller som tvingar mig att lösa klart den. Läsa, läsa tills solen går upp, stänga den när nästa dag är här, utmattad, somna med ett leende på läpparna för att man klarade det, fick veta hela historien, gjorde den till en del av sig, lätt att böra nu när den finns inom en. Inte tung som dess pappersform. Ett kilo bok väger inte ens delar av ett gram i hjärnan. När den finns där. Ändå kan den om den är bra skriven tynga en mer än hundramiljoner ton i bly. Ord har makt och tyngd, historierna ännu större massa. Dikterna och sångerna den största eftersom de fastnar så lätt inom oss och är så svåra att få att lämna våra system när de väl är där. Som kackerlackor flera av dem, som man får jaga och jaga, men andra som fjärilar och nyckelpigor som färggranna blivit en lycklig del av en. Tyngd och massa och på riktigt och viktigt.
Välja bok var det…