Jodå klockan är en bit över elva, söndagskväll på kontoret, jag har lött och felsökt hela dagen och helgen. Än så länge fungerar saker som det skall vad det verkar. I alla fall nästan och om inte ändå kontrollerat. Ethernet, wifi, CAN, RF 433, SD-minne och lite annat. Ett roligt men svårt kort att snickra ihop. Mikroskopet som jag köpte för en månad sedan har visat sig oumbärligt redan. Indisk tillverkning, billigt, fungerar perfekt. Tanke och ide blir något verkligt. Den underbara processen. Kan aldrig få nog av den.
Vi har vandrat runt lite på gräsmattan också frun och jag idag. Den kryper fram bit för bit nu, men än finns det ganska mycket snö kvar. Den liksom vägrar att ge sig, hänger kvar i de skuggiga partierna och på de ställen där högarna nyss fanns och där de fylldes på dag efter dag, vecka efter vecka. Nu väntar man bara på de första björnrapporterna. De borde vakna nu brummarna. Där har det förändrat sig. När vi flyttade upp kom varje björnmöte in i tidningen. Nu är det vardagsmat. Kul tycker jag. Men det är pollen i luften, ögon rinner, näsa rinner och jag blir trött. Inga antihistaminer. Icke. Fast borde kanske knapra dem den här tiden på året egentligen. Men frigjorda histaminer skall inte får mig att njuta mindre av att äntligen kunna röra mig fritt ute igen.
Känner att jag måste få komma ut nu. Få sitta där uppe på berget på min sten och fundera. Vändpunkten som jag döpt den där platsen till, just för att jag tagit så många svåra beslut just där. Förlorat och vunnit men mest förlorat. Sen är det forsen. Trösteforsen och kraftkällan. Där kan jag hämta energi när det behövs. Men där är man sällan ensam längre. Men det är klart man måste dela detta fantastiska med andra, allt annat vore för egoistiskt.
Men det är dags att packa ned kortet i antistatpåsen tills nästa gång man kan hitta en dag för lödning och felsökning. De är inte självklart den där tiden alltid finns och i och med våren så finns det alltid saker att såga och fixa med där ute och som har högre prioritet eftersom jag längtar efter just det där och behovet finns. Nu kommer tid när man istället får smyga sig till en gotimme eller två då och då på natten istället. Det är fint det med. Sommar med alla fönster öppna och sitta där ensam och jobba med någon bra musik i lurarna. Fin tid också jobbmässigt alltså, jag har kodat mycket av min bästa kod sådana nätter. I år skall det dessutom bli en veckas semester. Helt säkert. Att stänga av allt och inte jobba på annat sätt än att svara på ett och annat mail. Storlyxen. Men blir rastlös såklart om det inte finns något att göra. Är ingen strandliggare. Fungerar inte för mig. Borde åkt till Gotland som alla andra såklart men…
Så jag ger mig för idag. Imorgon annat jobb. Skojigt det med. Tur man valde det här livet ändå.